Tommie Karim har ju som bekant fått tillbaka sin lille son Mario. Men han är inte särskilt betrodd som farsa. Nu ska han bo på ett gruppboende ett par månader för att "lära sig" att bli förälder.
"Jag lär mig nya saker om hur man sköter om barn hela tiden", säger Tommie till Expressen. "Häromdagen lärde jag mig till exempel att man är tvungen att koka nya nappflaskor i fem minuter."
Ursäkta, men vem kokar nappflaskor till en ettåring i fem minuter?
Varför har de så höga krav på just Tommie?
Jag vet föräldrar som haft barn i många år och så här gör de: De sätter på barnen en jättelång halsduk som fladdrar fritt (stryprisk på skolgården).
De sätter inte på barnen yllesockor i skridskorna (barnen fryyyyser).
Överlag klär föräldrar sina barn alldeles för tunt på vintern. Jag häpnar varje dag när jag ser hur lite kläder barnen har på sig. Tunna skitkläder och bara i ett lager! Långärmad
T-shirt och en kall jacka. Det är minus tio ute.

Föräldrar har inget skydd för spisplattorna (barnen kan få kokande vatten över sig). Föräldrar skiter i hjälmar på barnen, de skiter i bilbarnstolar, de lämnar bort sina barn ofta till olika barnvakter. Varför måste inte dessa föräldrar bo i gruppboende och "lära sig" att vara förälder?
Ge fan i Tommie, han och Mario ser så lyckliga ut på bilderna efter att de åter-
förenats. Varför skulle Tommie vara sämre än nån annan farsa? Tommie vet säkert vad som är bäst för Mario. Bort med tassarna.