051029
Jennie Sjögren och Tinni Ernsjöö Rappe, tjejerna som skrivit boken om tandgnisslartjejerna i ”Diagnos duktig” har gjort det igen. Skrivit en bok som peppar kvinnor till att våga ta steget och säga upp sig och starta eget.
Det skriver i nya boken ”Lycka till! – om balans i livet och andra floskler”: Vad står du och tjatar om på festen klockan tre på morgonen? Satsa på det! Våga, ta chansen, du kommer klara det!
Det är bara att tacka och ta emot att jag har begåvats med ett roligt jobb och förmågan att säga nej. Jag säger nej till allt. Därför slipper jag också bettskena.
Bindefelds fester, nej det finns inte en chans. Jag fattar inte att mammor med små barn skaffar barnvakt för att gå på kändismingel. Varför gör man en sån sak!? Jag sitter och gör bjällernissar med min femåring på kvällarna.
Morgonsofforna ringer varje vecka, nej tack, jag måste ta till vara på alla minuter sömn jag kan få.
Föreläsa, nej tack, hinner inte just nu, men kanske i vår.
Intervjuas och fotas, nej, jag måste lägga tiden på mina texter och på barnen, men kanske i vår.
Att ha ett fint inrett hem, nej, omöjligt, finns ingen tid.
Att ha eller gå på en massa roliga middagar, nej, finns inte på kartan.
Det gäller att inte rucka på sitt eget tidsschema och att lära sig att INTE ha dåligt samvete för allt som man tackar nej till.
Det viktiga för mig är mina barn och mitt jobb och då fokuserar jag på det.
Jag borde utvidga min verksamhet och bli konsult i hur man lär sig att säga nej och må bra. Och hur man skaffar självförtroende.
Här får ni lite snabba gratistips:
Var ego, annars går du under. För vems skull skulle du tänja sönder dig själv? Av vilken anledning skulle du hålla på att slå knut på dig själv för att tillfredsställa alla? Är det värt att tillfredsställa alla andra medan du själv kollapsar av stress på kuppen och tvingas sova med bettskena?
Sluta ha skuldkänslor!
Tinni Ernsjöö Rappe skriver i ”Lycka till” om att hon har skuldkänslor för att hon inte hämtar dottern tidigare än fyra på dagis. Och för att hon ger burkmat. Hon blir knäckt när en mamma skryter om att hon minsann gör hemlagade moser.
Jag halv-ammade min första dotter i fem månader och jag kände mig inte som en dålig mamma för det. Jag gjorde kejsarsnitt, men jag kände mig ändå som en riktig mamma.
Var inte så jag-svaga och oroliga.
Hur kan ni ta åt er så? Låt mammorna som gör egen mos hålla på med det om det gör dem lyckliga. Och låt mammafascister som tycker att barn ska bo utanför stan tycka det, och så tycker ni det ni tycker.
Alla ska ju göra det som känns rätt för dem.
Ni vet vad ni vill om ni känner efter i magen, gör då så och gör det rakryggat. Möt alltid folks blickar.
Känner ni er det minsta osäkra ska ni spela säkra, då blir ni säkra, jag lovar, prova!
Sluta mesa nu och sluta att ge efter för alla krav och måsten.
Slösa inte energi över några morsor som gör eget babymos. By the way, de är bara bebisar i en sekund, sen är de stora och käkar falukorv.
Ta makten över ert liv. Säg nej. Kasta bettskenan. Och jag kan verkligen rekommendera att göra saker med händerna, att pyssla, att skapa, inget gör en så harmonisk som att göra en bjällernisse till jul.
Foto: Ulrica Zwenge
