2005-10-21
Antal sjuka barn: 0 (hepatit?)
Antal sjuka mammor: 0 (hepatit?)
Telefon: Jag skiter i Telia nu. Jag behöver ingen telefon.
Poäng i Gnottespelet: 1087
Barnflickestatus: Quattiz har lovat att komma efter sin orgasmkurs.
Baby Born: Sen när behöver dockor kissa?
Karlstatus: Jag behöver ingen karl! Jag är ensam och stark. Innan hepatiten är vi alla starka.
Bilstatus: Jag behöver ingen bil. Man är ändå dum i huvudet om man har bil i Stockholms city.
TV4-status: Jag behöver inte TV4!
Att göra: Läsa på om hepatit.
Shoppinglista: Pizzor till Quattiz polare som jag lovade att hon skulle få ta med om hon ska passa barnen. Quattiz skulle inte äta för hon fastar.
Så här var min natt: Jag drömde att jag var barbien Ariel med det långa röda håret och jag simmade från rum till rum med min gröna stjärtfena gjord av paljetter. Jag var så himla ledsen för att jag inte fick ha nån av de fina små barbieskorna som Askungen och Belle har. Jag tog alla skor jag kom över och kastade dem i sopnedkastet. Efter att ha kastat alla skorna kom ett stort lugn över mig. Jag satt i solen och kammade mitt långa hår med alla mina små pytte-barbiekammar. Belle och Askungen grät över sina skor och ville låna mina barbiekammar men de fick de inte. Fast på natten tog de alla mina barbiekammar och slängde dem. Jag vaknade av att jag grät.
Jag grät alltså på riktigt, det var vått på kudden pga mina förlorade barbiekammar. Jag gick upp och messade Quattiz. Hon vet hur man ska tolka drömmar. Det är ju bra att dagens unga är bra på nånting.
Varför tar tonåringar alltid de största, ”härligaste” och mest svårdiskade glasen i hela skåpet när de ska dricka? Och varför använder de inte samma sen när de blir törstiga igen utan tar ett nytt?
De verkar ha nåt slags tvångsmässigt förhållande till sina mobiler. Hela tiden har de dem i ett krampaktigt grepp i ena handen. Jag är alltid skitorolig när de är ute med Hannah i vagnen att de ska bli överkörda för att de inte ser sig om i trafiken.
Hur kan en fucking mobil vara så himla kul? Varför har tonåringar mobilen på hela natten?
Varför vill man FRIVILLIGT utsätta sig för att väckas kanske en eller flera gånger per natt? Är man inte dum i huvudet om man självmant låter sig väckas på natten?
Och så heter de alla så jävla skumma grejer, det är nåt med tonåringar och smeknamn. Jenni har kanske hetat så i hela sitt liv, trots att jag starkt misstänker att hon själv bytt ut y:et mot ett i. Sen så har vi Ztina och Quattiz. Vad är det med tonåringar och bokstäverna, z, q och x? Inte nog med att de helt enkelt ändrar sina namn och pular in så många z och q de kan, de slutar alla sina sms med en miljon x. Hej då vi ses snart xxxxxxxxx.
Det enda som Lollo snackar om är att hon vill bli gravid. Trots att hon bara är 18 år.
”Det är ganska lätt att ha en bebis va”, brukar hon säga när hon sitter med Hannah i knät med blicken ner i mobilen.
”Lätt?”
”Ja, de sover väl mest.”
”Sover!?”
Quattiz hörde inte av sin förrän klockan tre.
Jag: Har du vaknat nu?
Quattiz: Ja för fan, jag gick upp för en halvtimme sen.
Jag: Hur ska jag tolka drömmen då?
Quattiz: Jag har tänkt på en annan grej som du måste göra. Du kan inte ha ditt skrivbord så där nära sängen. Man får inte sitta och jobba i sovrummet, då frigörs en massa negativ energi. Du kanske kan sätta upp nån skärm där eller så…
Jag: Äh jag har inte tid, tolka min dröm nu fort som fan innan Hannah sätter pärlor i halsen.
Quattiz: Okej, enligt gestaltterapin ska man berätta drömmen i presens flera gånger, och man ska göra det utifrån att man är alla delarna i drömmen. Och efter varje mening säger man, ”och sånt är mitt liv just nu”.
Jag: Då blir det så här: Jag är Ariel med det långa röda håret, och sånt är mitt liv just nu, jag simmar från rum till rum, och sånt är mitt liv just nu. Min stjärtfena är gjord av paljetter och sånt är mitt liv just nu. Jag är jätteledsen för att jag inte får barbieskorna, och sånt är mitt liv just nu. Jag kastar alla barbieskor, och sånt är mitt liv just nu. Jag kammar mitt långa röda hår, och sånt är mitt liv just nu. Belle och Askungen får inte låna mina barbiekammar, och sånt är mitt liv just nu. De kastar mina barbiekammar, och sånt är mitt liv just nu. Jag gråter, och sånt är mitt liv just nu.
Quattiz: Eller så är du barbieskorna. Jag är en barbiesko som slängs, och sånt är mitt liv just nu. Eller barbiekammarna. Fy fan vilka sjuka drömmar du har, Sylvia! Ska jag komma och ta barnen nån dag?
Sylvia: Ja gärna.
"Hur kan en fucking mobil vara så himla kul?"
Antal sovtimmar: 3Antal sjuka barn: 0 (hepatit?)
Antal sjuka mammor: 0 (hepatit?)
Telefon: Jag skiter i Telia nu. Jag behöver ingen telefon.
Poäng i Gnottespelet: 1087
Barnflickestatus: Quattiz har lovat att komma efter sin orgasmkurs.
Baby Born: Sen när behöver dockor kissa?
Karlstatus: Jag behöver ingen karl! Jag är ensam och stark. Innan hepatiten är vi alla starka.
Bilstatus: Jag behöver ingen bil. Man är ändå dum i huvudet om man har bil i Stockholms city.
TV4-status: Jag behöver inte TV4!
Att göra: Läsa på om hepatit.
Shoppinglista: Pizzor till Quattiz polare som jag lovade att hon skulle få ta med om hon ska passa barnen. Quattiz skulle inte äta för hon fastar.
Så här var min natt: Jag drömde att jag var barbien Ariel med det långa röda håret och jag simmade från rum till rum med min gröna stjärtfena gjord av paljetter. Jag var så himla ledsen för att jag inte fick ha nån av de fina små barbieskorna som Askungen och Belle har. Jag tog alla skor jag kom över och kastade dem i sopnedkastet. Efter att ha kastat alla skorna kom ett stort lugn över mig. Jag satt i solen och kammade mitt långa hår med alla mina små pytte-barbiekammar. Belle och Askungen grät över sina skor och ville låna mina barbiekammar men de fick de inte. Fast på natten tog de alla mina barbiekammar och slängde dem. Jag vaknade av att jag grät.
Jag grät alltså på riktigt, det var vått på kudden pga mina förlorade barbiekammar. Jag gick upp och messade Quattiz. Hon vet hur man ska tolka drömmar. Det är ju bra att dagens unga är bra på nånting.
Varför tar tonåringar alltid de största, ”härligaste” och mest svårdiskade glasen i hela skåpet när de ska dricka? Och varför använder de inte samma sen när de blir törstiga igen utan tar ett nytt?
De verkar ha nåt slags tvångsmässigt förhållande till sina mobiler. Hela tiden har de dem i ett krampaktigt grepp i ena handen. Jag är alltid skitorolig när de är ute med Hannah i vagnen att de ska bli överkörda för att de inte ser sig om i trafiken.
Hur kan en fucking mobil vara så himla kul? Varför har tonåringar mobilen på hela natten?
Varför vill man FRIVILLIGT utsätta sig för att väckas kanske en eller flera gånger per natt? Är man inte dum i huvudet om man självmant låter sig väckas på natten?
Och så heter de alla så jävla skumma grejer, det är nåt med tonåringar och smeknamn. Jenni har kanske hetat så i hela sitt liv, trots att jag starkt misstänker att hon själv bytt ut y:et mot ett i. Sen så har vi Ztina och Quattiz. Vad är det med tonåringar och bokstäverna, z, q och x? Inte nog med att de helt enkelt ändrar sina namn och pular in så många z och q de kan, de slutar alla sina sms med en miljon x. Hej då vi ses snart xxxxxxxxx.
Det enda som Lollo snackar om är att hon vill bli gravid. Trots att hon bara är 18 år.
”Det är ganska lätt att ha en bebis va”, brukar hon säga när hon sitter med Hannah i knät med blicken ner i mobilen.
”Lätt?”
”Ja, de sover väl mest.”
”Sover!?”
Quattiz hörde inte av sin förrän klockan tre.
Jag: Har du vaknat nu?
Quattiz: Ja för fan, jag gick upp för en halvtimme sen.
Jag: Hur ska jag tolka drömmen då?
Quattiz: Jag har tänkt på en annan grej som du måste göra. Du kan inte ha ditt skrivbord så där nära sängen. Man får inte sitta och jobba i sovrummet, då frigörs en massa negativ energi. Du kanske kan sätta upp nån skärm där eller så…
Jag: Äh jag har inte tid, tolka min dröm nu fort som fan innan Hannah sätter pärlor i halsen.
Quattiz: Okej, enligt gestaltterapin ska man berätta drömmen i presens flera gånger, och man ska göra det utifrån att man är alla delarna i drömmen. Och efter varje mening säger man, ”och sånt är mitt liv just nu”.
Jag: Då blir det så här: Jag är Ariel med det långa röda håret, och sånt är mitt liv just nu, jag simmar från rum till rum, och sånt är mitt liv just nu. Min stjärtfena är gjord av paljetter och sånt är mitt liv just nu. Jag är jätteledsen för att jag inte får barbieskorna, och sånt är mitt liv just nu. Jag kastar alla barbieskor, och sånt är mitt liv just nu. Jag kammar mitt långa röda hår, och sånt är mitt liv just nu. Belle och Askungen får inte låna mina barbiekammar, och sånt är mitt liv just nu. De kastar mina barbiekammar, och sånt är mitt liv just nu. Jag gråter, och sånt är mitt liv just nu.
Quattiz: Eller så är du barbieskorna. Jag är en barbiesko som slängs, och sånt är mitt liv just nu. Eller barbiekammarna. Fy fan vilka sjuka drömmar du har, Sylvia! Ska jag komma och ta barnen nån dag?
Sylvia: Ja gärna.
Foto: Ulrica Zwenge
