051001
Eftersom man aldrig får några vettiga svar från kvinnor som själva valt att stanna hemma med barnen och låter sig bli ekonomiskt beroende sina män så la jag ut en hemmafru-enkät på min blogg. Svararen rasade in och alla skrev samma sak. Ja, de tror på fullaste allvar på livslång kärlek. De tycker det är okej att bli försörjd av en karl. Och nej, de tänker inte så mycket på framtiden, det får "lösa sig" sen, när den dan kommer…
Hur kan man vara så naiv när det finns små barn med i bilden, små barn som snabbt växer och blir dyrare och dyrare i drift? Hur kan de riskera hela sina ekonomiska liv? De säger sig utgå från barnens bästa när de väljer att stanna hemma med dem. Men är barnens bästa verkligen att behöva leva på billig skitmat (som blir verklighet om mannen drar och enbart betalar det där lilla underhållet)?
Dessutom handlar det inte bara om att deras män skulle hitta en annan brud, männen kan ju dö eller de själva kan bli sjuka. Alla kan få en allvarlig sjukdom, den kan komma närsomhelst.
Om man arbetar kan man även spara pengar till sina barn, hur kul är det för ett barn att ha noll kronor i startkapital när de fyller 18?
Hur kan hemmamammorna inte tänka på framtiden? Vill de jobba svart som städare när de är pensionärer?
Snälla, hemmamammor, sluta vara så naiva och börja använda hjärnan! Och tänk på barnens bästa!
Det här gör man när man är hemma med hemmafrumamma (jag vet av egen erfarenhet):
Man ser på när mamma städar och tvättar, man blir en hejare på att städa och plocka ordning och ha det snyggt hemma. Man ser på när mamma lagar mat, man lär sig laga mat, man följer med och storhandlar, man hämtar och lämnar syskon, man leker ute ensam.
Så här man blir man när man är hemmabarn: man blir helt socialt inkompetent. Jag kunde inte hävda mig nån endaste gång under de tolv skolåren. Jag var fruktansvärt efter socialt och sjukligt blyg och hajade ingenting av det sociala spelet i skolan.
Mammor, om ni verkligen tänker på era barns bästa, låt dem gå i förskola.
Som barn till en hemmamamma har jag nu blivit nominerad till kd:s provval till riksdagen.
Jag är verkligen en kd-darling. Men jag tackade nej för jag är inte kristdemokrat.
Men om Fredde ringer så…
Fredde, du får gärna komma hem till mig, jag kan baka mina specialmuffins med hallon och du kan få en rönnbärskrans som du kan ge Filippa.
Detta skulle jag lobba för i riksdagen:
Föräldrar ska vara vuxna och barn vara barn.
Lärarna ska ta tillbaka makten i klassrummen.
Förskoleplikt för alla barn från tre år. Innan dess får föräldrar gärna använda föräldraförsäkringen plus egna sparade pengar till att stanna hemma i tre år.
Barn mår bäst i förskola, men det måste finnas olika sorters förskola, gärna privata alternativ.
Uppvärdera naturen. Människor mår bra av att vistas ute i naturen, det är inte okej att barn kan redogöra detaljerat för alla Pokemon-figurer men inte kan en enda fågelsort.
Initiera alla barn i böckernas värld. En läsande människa mår bättre, är smartare och mer empatisk än en som aldrig läst en enda bok.
Nå Fredde, vad säger du?
Foto: Ulrica Zwenge
