050514
Delad vårdnad – halva barnen, hela oron. Så heter Gustav Bomans kapitel i nya boken Uppdrag: familj. Han fick barn när han var 21 och vid 27 skildes han och mamman och de delade lika på barnen. Varannan vecka var.
Då ska man kanske tänka, fan vilken bra farsa han är! Han tar hand om sina barn exakt halva tiden. Han oroar sig, nojar och har jättedåligt samvete, precis som en mamma.
Men det allra intressantaste är Gustav Bomans insikter han fick när han blev ensam pappa.
"Det är tungt att vara själv med barn. Samtidigt som man vill hitta den där extra tiden att lyssna och göra saker, så måste man själv skyffla varenda liten strumpa genom varenda steg i kretsloppet. Plocka upp, tvätta, sortera, plocka fram, sätta på foten. Varje initiativ måste komma från dig, vare sig du känner dig vemodig eller inte."
(VEMODIG hahaha, pappa är lite vemodig så han orkar inte med att INITIATIVEN måste komma från honom, jag tror jag garvar på mig.)
Han börjar använda mutor för att lyckas genomföra en mathandlling med barnen. Mutor, som om det vore nåt ovanligt! Hahahaha. Mutor är alla mammors räddning. Visste han inte det?
Var fanns han när barnens mamma och han levde ihop? Kom alla initiativ från henne då eller?
När han börjat med mutorna och låta ungarna spela dataspel efter dagis varje dag tänkte han: "Det är så här det går till när man blir en skitpappa (…) det är utmattning."
Och vad trodde Boman att mammorna gjorde, att de liksom hade nåt slags mammakall som gjorde att de var übermench, som inte mutade, som inte lät barnen spela dataspel så att de kunde genomföra en köttbullemiddag utan att ungarna slog ihjäl varann?
Välkommen till verkligheten, Boman! Det är bara så det är att vara FÖRÄLDER, visste du inte det?
Vi är inte skitföräldrar, vi är rätt bra, men visst fan måste man muta och sätta dem framför datorn/videon för att överhuvudtaget få det att funka. Kom inte och snacka om att folk fixade detta förr, för då agade de sina barn och människor dog innan de fyllde 40.
Boman du behöver inte gå till en terapeut för att du mår dåligt, jag kan berätta gratis för dig vad det handlar om. När du skiljde dig så blev du en mamma!
Så enkelt är det. Det är därför du fick börja tröska barnsockor genom hela kretsloppet. Det är sånt vi mammor sysslar med för jämnan.
Det är samma sak med Dogge, han blev änkling och säger nu: "Jag tar mycket mer ansvar, det är mer att tänka på. Jag tror jag blivit mycket bättre som pappa. Jag kan inte lata mig längre. Nu har jag ett uppdrag."
Kan inte lata sig längre?
Mammor behöver alltså dö eller dra för att papporna ska inse att de har ett uppdrag, att de inte kan lata sig och att de måste vara med och ta egna initiativ?
Boman skriver: "Jag stod med disk och läxläsning och försökte fixa en utflyktsmatsäck, när hon (hans nya då barnlösa tjej, min anm) plötsligt kunde säga att hon skulle sticka ut och fika med en kompis. Jag höll på att börja grina. För jag var så trött. (…) Hon hade ingen aning om hur jobbigt det är att ha barn."
Så här blir det om ni skiljer er män, ni börjar gråta av utmattning och ni måste plocka upp varenda liten strumpa själv. Inte så konstigt kanske att de flesta skilsmässor sker på mammans initiativ…
Mamma rules. Försök att överbevisa mig om ni kan.
Foto: Ulrica Zwenge
