Dessa gamla människor
Det är inte så vanligt att ett 30-årigt par med barn har råd att köpa sommarhus och bil. Nästan ingen av deras vänner i samma ålder har haft råd. De har inga pengar (eller ork) till att åka utomlands med småttingen/arna heller. Därför finns det ofta bara ett alternativ kvar: tillbringa semestern i släktingarnas sommarhus.
Hos oss sitter fyra generationer i samma sommarhus, men aldrig en hel vecka i följd, det står ingen ut med. Det blir några helger då och då. Från tidiga morgonen till tidiga kvällen (för alla går och lägger sig klockan nio) tjafsas det och jag är rädd för att jag är värst… Eller jag VET att jag är värst.
Men visst kan man inte använda samma disktrasa till utemöblerna (fulla av fågelskit) och köksbordet? Jag måste tjafsa för jag VÄGRAR liksom käka på ett köksbord där nån torkat med en salmonella-trasa. Snälla, kan inte nån hålla med mig. Visst är det ofräscht när man en morgon möts av synen av ett fågelbord på diskbänken? Som ligger där i väntan på att bli rengjort (av diskborsten och disktrasan). Och att samma diskhandskar används till badrum och kök är inte okej.
Dessa gamla människor, varför varför varför envisas de med att ha en sån där "fin" toaborste som står i nån grotesk porslinsfigur, typ gullig hundvalp. Eftersom toaborsten inte är av standardmodell byts den följaktligen aldrig ut (och är helt brun!).
Sen blir det mer bråk om toasitsen av porslin som inte är utbytt sen förra husägaren sålde huset för tjugo år sen. Jag hävdar att det är bättre att ha en toasits av plast som man lätt kan ta bort och duscha av. Och man ska definitivt byta toasits när man flyttar in i ett hus. Vid handfatet ligger det en gammal (skitig) nagelborste och tvålarna har breda skitränder och handdukarna vid handfatet måste man bråka sig till för att få tvätta.
Inget funkar, vare sig kyl, spis och diskmaskin är intakta men inget ska köpas nytt. Mer bråk och tjafs. Och skärbrädan, skärbrädestjafset höll jag på att glömma. Naturligtvis har vi tjafsat om vilken skärbräda som är bäst, trä eller plast. Och om det är äckligt att låta platsskärbrädan ligga i klorin och vatten över natten eller inte (inte så klart). Jag kan inte äta mat hos nån som använder samma skärbräda till kött och grönsaker. Man löper störst risk att drabbas av matförgiftning när man äter hemma hos andra (som snuskar i köket). Jag kan inte koppla av när jag äter hos andra, då jag inte haft full kontroll över köket.
Nästa kapitel: Mat Som Har Gått Ut.
Jag tror inte att vi gör nåt annat än att tjafsa om mat som har gått ut. Varför måste äldre människor ha sina skåp fulla av mat som gick ut 98 och kryddor som gick ut nån gång på 80-talet? Jag tänker inte äta (eller låta mitt lilla barn äta) fisk som gick ut 99. Så då tjafsar jag om det. Och är sjåpig.
Man måste vakta matinköpen som en hök, för skriver man creme fraiche på inköpslistan kommer de hem med kvarg. Man måste alltså följa med. Tänk er fyra generationer i en liten Ica på landet och alla tjafsar.
Allt måste köpas nytt för allt har gått ut. Det går inte att lita på att det finns ketchup och smör i kylen där hemma. För att det har gått ut. "Men jag köpte smörpaketet alldeles nyss", får man höra. "Ja, men det har likförbannat gått ut i mars så det kan vi bara inte äta." "Vilken dålig affär som säljer så gammalt smör", heter det då.
I ett skåp finns öppnade chipspåsar med mjuka chips i (vem vet, de kan ha legat där från förra sommaren). Och det står öppnade glöggflaskor i förrådet (är det de som kommer serveras till jul?). Och det finns buljong från 83 i ett annat skåp.
De låter matresterna stå i rumstemperatur över natten. Som den gången köttfärssåsen fick stå framme och nästa dag gjordes det köttfärspaj av samma sås! Jag brukar smyga upp mitt i natten för att lägga in allt i kylen.
Sen ska de käka så äckliga saker som sill och ål och böckling och äckliga korvar. Och så kallar de allt för "fil", alla yogurtar etc är "fil".
Jag äter "fil" till frukost men de äter "fil" till lunch. "Nej nej jag ska inte ha nåt, jag äter bara fil till lunch." Och så gör man falukorv till lunch till sig och lilla barnet och då kommer de med tallriken, "jo en liten korv vore gott".
Varför är äldre så här? Nån tror att det är för att det var krig när de var små och de var fattiga och de inte kan med att slänga mat.
Jag tror mer på att de är vana vid att ha en hel familj och de kör på i samma stil trots att alla barnen flyttat. De handlar fortfarande storpack och fyller kylen – där allt sen ligger och ruttnar. För de ännu äldre handlar det nog om att de inte hade nån kyl och frys när de var små, de är helt enkelt vana vid att maten är skämd. De bryr sig inte.
Nästa kapitel: mat vid konstiga tider och varför köper de prinsesstårta när ingen äter det?
De har så skumma mattider och det är ingen idé att försöka äta vid mer normala tider för det skulle innebära att nån stod i köket och lagade mat HELA TIDEN. Man kan inte göra nåt annat än att resignera, och äta frukost vid sex, "morgonfika" vid nio och lunch ("fil") vid tio. Och sen är det dags för "eftermiddagsfika" vid två och middag vid fyra. "Morgon- och eftermiddagsfikorna" består av bryggkaffe och kaffelängd och ibland prinsesstårta som ingen vill ha och då ska det tjafsas om det. "Varför äter ni inte tårta nu när jag har köpt prinsess och allt, ni som är så smala!" Jag börjar tjafsa och ha en utläggning om att vi är jättetacksamma för att hon köpt tårta till oss men vi vill inte ha tårta så det är ingen idé att hon köper det nåt mer. Men tack ändå. Det slutar med att vi tjafsar om huruvida det är okej att gå in till grannen (där det bor två små flickor) med tårtan.
Det allra bästa tjafset har inte med mat att göra. Utan det är när den årliga missuppfattningen vad gäller juni och juli sätter i gång. Man ska berätta när man kommer till landet nästa gång och säger den 17. "Menar du JU-NI eller JU-LI?" Och så sitter man där och tjafsar högre och högre och alla lägger sig i. "JU-NI, nej det går inte." "Jaha, sa du JU-LI, men då kommer det gäster." "JU-NI eller JU-LI?"
Ge mig sprit, ge mig en stor whisky, känner man till sist för att ropa. Men det enda med sprit i de dricker är vitt mousserande vin som är odrickbart.
Ha en skön sommar!




