"Amen det behöver inte vara så himla städat"

Ur Amelia:

Jag är så trött på att när det gäller män och jämställdhet så säger alltid tjejer: "Amen det behöver inte vara så himla städat, möglar disken lite så who gives, låt ungen ha bajs i blöjan en kvart till".

Jag har en stilla undran: Varför fixar de flesta killar inte detta AUTOMATISKT som de flesta tjejer gör, varför måste jag som tjej gå med på att det ska vara SKITIGARE, BAJSIGARE, MÖGLIGARE? Är det mer jämställt då eller? Jag vill ha det ganska fint hemma, ordning och reda, mat klockan 17, ingen storhandling på 7-11, rätt sorts blöjor, städa varje lördag etc. Jag har helt normala krav. Varför ska man smöra så för killarna? Det är ju som om de vore lätt utvecklingsstörda, "hyssj, killar är inte så bra på att hålla fint, så hos oss möglar det". Jag tycker inte att det finns "flera sätt" att ha det på, det finns bara ett sätt och det är städa rent, planera, ha koll på detaljer, och ingen möglig disk whatsoever.
Jaha och vad ska vi då göra? Jag tror det var Bengt Westerberg som myntade begreppet "flygledaransvar". Det som de allra flesta kvinnor har. Vi som är familjens flygledare – ska vi säga upp oss?

Nej, jag tänker då inte säga upp mig. Jag tänker inte tolerera att svenska män ska få kvinnorna att sänka sina städtrösklar. Det är INTE kvinnorna som ska ändra på sig utan männen.

I Allison Pearsons I don’t know how she does it får vi läsa om Kate Reddy, en börsmäklande mamma till två små barn, och om hur hon kämpar för att få jobb och familj att gå ihop (det går inte). Kate kommer hem vid midnatt flera gånger i veckan. Hennes man jobbar mycket mindre än hon. Ändå utspelas följande scen hemma hos Kates familj.

Klockan är midnatt. Kate suktar efter mannen (som varit hemma hela kvällen) som går upp för trappan för att få den efterlängtade sömnen. Men hon kan bara inte gå efter honom för det är en del att fixa i köket. Lego överallt, flera huvud- och benlösa Barbies och en massa russin ligger utspridda på golvet. Under dan har nån fyllt på fruktskålen utan att ta bort den ruttnande frukten som låg underst. Kate tömmer skålen och diskar den och lägger tillbaka den nya frukten. Sen torkar hon diskbänken och en äcklig stank av rutten disktrasa breder ut sig.

"Exactly how rancid would a dishcloth have to be before someone else in this house thought to throw it away?

I ram the dishcloth in the overflowing bin and look under the sink for a new one. There is no new one. Of course, there is no new one, Kate, you haven’t been here to buy a new one. Retrieve old dishcloth from the bin and soak it in hot water with a dot of Dettol."

När Kates chefs fru dör i cancer har hon förberett allt och skrivit flera tättskrivna papper till sin man med titeln: Your family: How It Works. Dina gudbarn heter så och så och de fyller år då och då. Alex kommer säga att han inte gillar pasta, men det gör han. När han badar måste du hälla i medlet mot eksem, låtsas att det är bubbelbad. Köp parfym till din mammas födelsedag, hon gillar Diorissima. Och så vidare…

Det är för tragiskt. Vad gör egentligen männen? Vad pysslar de med liksom? Hur svårt kan det vara att lära sig hur man sköter hem och barn och vad som måste göras?

I Hanne-Vibeke Holsts Min mosters migrän eller hur jag blev kvinna intervjuar hon sin mormor och syster om hur det var/är att vara kvinna i början av 1900-talet respektive här och nu i dag. Systern är kring 40 och lever på den danska landsbygden. Hon berättar om hur männen vill ha potatis och sås till middag, annars får det vara! En man i bekantskapskretsen kom hem och ville ha mat.

"Vi har ätit soppa! svarade frun. Jaha, då ville han också smaka lite. Då var det en av ungarna som sa: Det är ris i! Nej, då fick det vara! Han trodde det var köttsoppa med klimp! Och något ris ville han då rakt inte ha. Och han är väl bara fyrtio någonting."

Så illa har vi det väl inte? Men vad vet jag, som är mediatjej i en storstad? När jag pratar med mina väninnor har alla åh så jämställda män. De (kvinnorna) kan till och med få skäll av männen för att de hjälper till för lite! Och de säger sånt som "hos oss är det mannen som städar och bakar och pyntar", mannen "VAB:ar" etc.

Hur det ser ut på svenska landsbygden har jag ingen aning om men jag gissar att det är förvillande likt Hanne-Vibekes syrras situation där män ska vara män och hör sen!

Och jag misstänker starkt att alla mina väninnor ljuger om sina jämställda män, för var är i så fall alla dessa jämställda svenska män, för i statistiken syns de minsann inte!

Kvinnorna ljuger för att de inte vill känna sig som offer, som förtryckta kvinnor som lika gärna kunnat leva på 50-talet. Antagligen inser de inte att de ljuger. De tycker nog att de har jättejämställda män. Och så "glömmer de bort" att det var visst inte alls Stefan som "VAB:ade" sist utan de själva.

Visst, det FINNS ju kvinnor som faktiskt har män som städar och diskar mer, som verkligen är hemma med sjuka barn, med de är faktiskt försvinnande få. Men alla andra då? De kvinnor som går på knäna för att de måste ta allt ansvar själva. När jag pratar med mina väninnor låter de som "amen, MIN man hämtar faktiskt klockan 15 på dagis VARJE dag, det ÄR jämställt, det är slutpratat om detta nu". Ursäkta mig, men bara för att DIN man är okej så är de allra allra flesta inte det. Så det är tyvärr inte alls slutpratat. Vi kan sitta här i Stockholm med våra jämställda män och ha det så jävla skönt. Men alla andra kvinnor då, vars män vill ha potatis och sås, annars får det vara! Ska vi bara skita i dem för att VÅRA män pyntar våra hem och DAMMAR och smörjer in barnens stjärtar med Inotyolsalva?

Jag har också bekanta som är gravida med sitt första barn och de har långa utläggningar om hur jämställt de ska leva när barnet kommit för "min kille tolererar inte att han inte får vara pappaledig". Håhåjaja, skrockar jag.

Hon får det att låta som det är så himla lätt. Sen när barnet kommer, kommer hon ändå vara MAMMAN. Hon får all post som är till barnet i hennes namn, dagis kommer vända sig till henne, hon får all barnreklam i hennes namn. Bvc kommer bara att vända sig till henne. Hon får barnbidraget. Jag kommer bli mycket förvånad om det är hennes killes polare som frivilligt kommer ställa upp som barnvakter. Hennes polare kommer räkna med att hon nu har barn och kanske inte kan ses hursomhelst, de inser att de krävs PLANERING. Hennes killes polare kommer ringa och säga "häng med på matchen" utan att tänka en sekund på att det kanske inte går för att det finns en bebis som måste passas.
Jag kommer bli förvånad om det är hennes kille som namnmärker kläderna, som kan alla storlekar i huvudet, "jaha nu är det dags att byta till storlek 80 då" och går och fixar det. Som köper vanthållare på Pop. Som byter blöjstorlek till storleken större. Som läser artiklar och lär sig att "honung är nog inte så smart att ge bebisar". Som kommer ihåg Ad-dropparna. Som vet att de är gratis på Bvc men kostar på apoteket. Tja, hon får väl ge oss en rapport på barnets ettårsdag och tvåårsdag.

Varför ska det vara så svårt? Varför tycker männen inte att det är roligt? Vad ska vi göra? Ska vi sänka kraven och leva i skitigare hem? Eller ska vi fortsätta att vara familjens flygledare och helt enkelt se på männen som ett extra barn?
Antagligen är det morsornas fel, som inte lär pojkarna sköta ett hem.

*Alla pojkmammor: Lär era pojkar att sköta ett hem! Var BESTÄMDA.

*Forskaren och psykologen Ylva Elvin-Novak har en kontroversiell lösning, sex timmars arbetsdag för männen och åttatimmarsdag för kvinnorna.

"Det skulle innebära att kvinnornas rörelse ut från hemmen möttes av en rörelse in mot hemmen från männen", säger Novak i boken Diagnos: Duktig – Handbok för överambitiösa tjejer och alla andra som bryr sig (Tinni Ernsjöö Rappe och Jennie Sjögren). "Det skulle underlätta för oerhört många kvinnor."

*Börja läs, killar! Läs alla de här böckerna som vi slukar. Det är ju egentligen ni som behöver den kunskapen mer än vi. Böcker som Hanne-Vibeke Holst Min mosters migrän eller hur jag blev kvinna och Diagnos: Duktig – Handbok för överambitiösa tjejer och alla andra som bryr sig och Simone de Beauvoir och alla stora feministiska verk.

*Delad föräldraförsäkring. Om alla män tvingades att ta hälften av pappaledigheten skulle de lära sig allt det som det sägs att kvinnor har medfött. Men kvinnor har ingen städgen. Varsågod och börja städa killar och passa på att ta ny tvättid på vägen till Konsum och glöm inte att sonen har utflykt på dagis på torsdag.

Fotnot: VAB=vård av sjukt barn

2007-07-20 11:46   Tabort Minprofil

Helt sjukt... Jag hatar att vara kille när flertalet killar ger oss andra ett så generellt dåligt städrykte. Det finns faktiskt de som städar och tar hand om hem och familj också... Glöm inte bort oss!!! 6 timmar arbetsdag känns iofs ganska ok ;) Bra artikel dock!
 

2006-02-12 21:21   Annika Karlsson

Du har så skrämmande rätt. Jag fattar inte varför killar inte lär sig att se skiten, såsom tjejer uppfostras till. Ända sen jag var liten har jag fått lära mig att städa o feja. Ta hand om tvätt o dylikt. Varför kan inte alla pojkar invigas i hur ett hem ska skötas...det här med tvätt o allt? Jag tror det råder nån fånig homo-fobi över det hela, man vill kanske inte att sonen ska kunna ha ett fräscht hem, bädda sängen, diska, tvätta osv. För vem vet...han kanske bli gay....så¨himla fånigt!
 

2005-10-30 18:48   mira

bra artikel,som vanligt :)