Är du livrädd för att föda vaginalt?

Ur Amelia Vänta Barn:

Är du livrädd för att föda vaginalt? Känns det helt otänkbart för dig att ens prova? Var inte orolig – du kommer att få föda med kejsarsnitt. Ingen kan tvinga en kvinna att föda vaginalt. Men var beredd på att det kan ta tid innan du får ett snittdatum. Du måste prata med en läkare och barnmorska. De vill veta varför du är så rädd och de måste informera dig om riskerna med ett kejsarsnitt. Det är en stor operation och stora operationer är inte helt riskfria. På samma sätt som en vaginal förlossning på intet sätt är riskfri. Ingen vet hur en förlossning kommer att sluta, kanske blir det sugklocka eller akutsnitt.

När jag träffar kvinnor som är livrädda och vill föda med kejsarsnitt försöker jag få dem att tänka igenom det en gång till. Tänk vad skönt att ni kan gå upp och gå direkt efter födseln, säger jag. Ni kan åka hem samma dag om ni känner för det. Vi snittade kan inte ens resa oss själva och vi måste stanna flera dagar på sjukhuset. Och det första dygnet kan vi inte ens lyfta vår egen bebis till bröstet. Tänk vad fri du blir efter en vaginal födsel, du kan ta en dusch själv och ligger inte fjättrad till en kateter och dropp.

Har man redan ett barn blir tiden efter snittet mycket svårare. Man kan inte lyfta det äldre barnet på ett par veckor. Kanske inte så lyckat med ett redan svartsjukt syskon.

Jag tror också att känslan man har efter en vaginal födsel är svåröverträffad, jag tror att man känner sig extremt stark och får en enorm självförtroendekick. Shit, detta klarade jag! Jag är bäst.

Om jag hade mött en annan attityd inför mitt planerade snitt för tre år sen hade det kanske slutat med att jag fött vaginalt. Då hade jag kanske inte råkat ut för utomkvedshavandeskap och tvingats operera bort en äggledare, något som minskar mina chanser att bli gravid kopiöst.

Ingen läkare har kunnat svara på varför jag fick utomkvedshavandeskap. Men jag tror ändå att det på nåt sätt måste hänga ihop med snittet, för då var de ju inne i min mage med en massa instrument och kanske ledde det till en äggledarinflammation som jag inte kände av. Det sägs att de som opererat bort blindtarmen ligger i riskzonen för att få utomkvedshavandeskap, varför då inte också snittade?

Det finns forskning som säger att det tar längre tid för snittade att bli gravida. Hade jag fått reda på det hade jag kanske inte krävt snitt.

Hur många barn vill du ha? En snittad kvinna blir knappast en fyrabarnsmamma. Ser du dig själv som en med stor familj bör du inte göra planerat kejsarsnitt.

Det går att föda vaginalt efter ett snitt, men efter två snitt rekommenderar läkarna att man föder med snitt igen. Sen tar det stopp. Det är klart att det existerar kvinnor som fött många barn med snitt men risken ökar då för varje gång.

Att föda vaginalt efter ett snitt är inte helt riskfritt i och med att livmodern kan brista, vilket innebär livsfara för mamma och barn. Det är inte särskilt vanligt men det KAN hända om man får för starka värkar. Jag skulle aldrig nu efter ett planerat snitt försöka mig på en vaginal födsel. Jag är rädd redan som det är, inte skulle det bli bättre av att ha ytterligare en sak att oroa mig för.

Jag är livrädd för sjukhus och är livrädd för att hamna i en situation jag inte kan styra över. Och ser framför mig hur jag skulle ligga där uppkopplad till en massa slangar och varit en fånge under min egen förlossning.

Läkaren erbjöd mig att få en igångsatt förlossning med all tänkbar smärtlindring. Men det verkar ju ännu värre! Enligt vissa läkare blir igångsatta förlossningar mer långdragna. Det verkar jättehemskt att först var beroende av värkstimulerande dropp som gör värkarna mer smärtsamma och sen tvingas till epidural för att stå ut. Och så ligger man där som i ett fängelse. Nej, då föder jag hellre hemma.

Jag är livrädd för en vaginal förlossning men kan tänka mig att föda hemma. Jag vet, det är inte helt logiskt. Men rädsla är väldigt sällan logisk.

Har du bestämt dig? Är du livrädd och vill föda med planerat snitt. Berätta för din barnmorska att du är rädd, gå på Aurora-samtal och hör vad de har att säga. Känns en vaginalfödsel ändå helt otänkbar, så får du ett kejsarsnitt.

Det är jättefint att föda med kejsarsnitt, det är så lugnt och stilla, och under helt kontrollerade former, du får bebin direkt (forutsatt att den mår okej) på bröstet medan de syr ihop dig. Det är inte svårare för snittade att amma, det är en myt. Det finns inga belägg för det.

Välj själv, du bestämmer. Men LYSSNA på läkarna och barnmorskorna.

Gör inte som jag som vägrade att gå på Aurora-samtal, jag vägrade lyssna på vad läkarna hade att säga. Jag var helt pubertal och vägrade samarbeta.

Lyssna på din läkare, sök information på nätet, ring och prata med andra läkare, prata med andra snittade och med kvinnor som fött vaginalt och ta slutligen ett eget beslut.

Ett råd jag kan ge är att inte berätta för mycket för din läkare, du behöver inte lämna ut hela dig och dina innersta rädslor för läkaren. Det leder bara till att man känner sig helt överkörd efteråt. Lyssna mest istället på vad läkaren har att säga och redogör på ett lite mindre privat plan varför du vill ha snitt. Ju mer jag öppnade mig för läkaren ju mer hade hon att "hugga på" och vi satt där och storgrälade. Ingen läkare har med ditt privatliv att göra.

Tänk på att de flesta också blandar ihop akuta och planerade snitt. Många som gjort akuta snitt tycker att det var en skräckupplevelse. Men ett akut och planerat snitt går inte att jämföra. Så prata med andra kvinnor som gjort planerade snitt.

Många rädda kvinnor berättar för mig att de är livrädda för att kräva snitt för de vill inte uppfattas som "sinnessjuka". De är rädda att deras barn ska tas ifrån dem. Det kommer inte att ske! Det är högst normalt att vara livrädd för en vaginal födsel, sen så är vissa lite räddare än andra. Och för dem så passar helt enkelt ett kejsarsnitt bättre.

Hur du än väljer att föda så är du jättestark och modig. Glöm aldrig det!

Fotnot: Utomkvedshavandeskap=Ett befruktat ägg fastnar i äggledaren och måste opereras bort.

Aurorasamtal=Förlossningsrädda skickas på de flesta sjukhus till något som heter Aurorasamtal. (Det heter olika på landets olika sjukhus.)