980814
Stora tjejen, Lilla tjejen och Killen går på en gata. De letar efter en vettig bar.
Stora tjejen: "Jag tror det vilar en förbannelse över min hemkommun."
Killen: "Varför det?"
Stora tjejen: "För att alla som bott där får riktig skräck i blicken när kommunen kommer på tal..."
Killen: "Vilken kommun är det?"
Stora tjejen: "...verklig ursprungsskräck..."
Killen: "Ska vi ta det här stället, det ska vara bra har jag hört."
Stora tjejen: "...sedan utstöter de gutturala läten."
De går in på baren och sätter sig vid ett bord längst in i lokalen. DJ-n spelar West Coast-rock.
Stora tjejen berättar för Killen och Lilla tjejen hur hon trodde West Coast-musik var det enda som fanns när hon gick i skolan. Hur hon trodde det var fel på henne, hur hon inte visste var eller hur hon skulle hitta något annat. Något som hon kände fanns till bara för henne, något som bara hon förstod. Hon ville ta något till sitt hjärta. Men där fanns inget för henne medan alla andra förstod och tog West Coast-rocken till sina hjärtan.
Stora tjejen: "Jag menar, hur fan ska man hitta bra musik när alla, precis ALLA lyssnar på Toto? Och lite Midnight Oil, musikalmusik, Bob Marley-hits... om det är något som jag verkligen hatar så är det 'Beds are burning' och 'I shot the sherif'. Fy fan vad man tvingades stå ut med, är alla så här härdade? Så härdad man blir efter en miljon helger med skrål-allsång till 'Beds are burning'?"
Lilla tjejen: "Man tror det är en själv det är fel på."
Stora tjejen: "Ja, det är inte så himla lätt. Man tror att allt är som det ska vara. (Stora tjejen börjar sjunga så gott det går, hon kan inte texten ordentligt) 'what will we do when our beds are burning, nananna nanna na turning' fort fort hit med spykoppen."
Killen: "Hur kan de låta någon spela West Cost här? den allra sämsta musikstilen."
Lilla tjejen: "På ett sådant så pass bra ställe."
Stora tjejen stirrar på DJ-n och får en idé. Hon vill att Killen går fram och på fullaste allvar önskar "Hold the line".
Lilla tjejen: "Nej 'Rosanna'."
"Nej 'Hold the line'. Jag får spykonvulsioner av 'Hold the line', kan inte du gå fram och önska den nu..." Stora tjejen knuffar på Killen.
Killen går fram och önskar "Hold the line". Stora tjejen och Lilla tjejen asgarvar rått i smyg. Men DJ-n blir helt glad. Så pass glad att efter ett tag så kommer en servitris fram till trion med drinkar. "Från han som spelar", säger hon. Drinkarna är grönblå.
"Det här kan vi inte dricka", säger Stora tjejen. "Det kan vara Rohypnol i, eller laxermedel, Yes, det ser ut som Yes."
Lilla tjejen: "Man spyr nog av diskmedel."
Stora tjejen: "Om drinken är blå så ska man se upp, det har jag läst i tidningen, då är det med all säkerhet Rohypnol i."
Killen: "Nej det är nog lugnt, man kan inte göra så, det skulle komma fram, om vi blev dåliga av drinkarna så skulle vi stämma krogen och då skulle de få lägga ned."
De tar Yes-drinkarna och skålar.
Stora tjejen: "Nej, vänta, han DJ-n gick i min skola..."
Killen: "Varför sa du inte det från början?"
Stora tjejen: "Jag ville inte väcka häxan och alla förbannelsekrafterna till liv."
Lilla tjejen: "Men då kan vi ju verkligen inte dricka de här."
Alla ställer ned glasen på den lilla brickan.
Lilla tjejen: "Och han trodde att vi på allvar gillade 'Hold the line' och ville höra den. Han blev helt glad och spelade den. Gud vad sorgligt."
Foto: Ulrica Zwenge
