991113

Detta är ett öppet brev till Charlotte Nilsson.

Nu ska vi räta ut en del frågetecken kring dig, Charlotte, och "operationerna". Ur en några veckor gammal Vecko-Revyn: "I början blev jag otroligt förolämpad när folk sa: ‘Du måste ha gjort silikonbröst och du måste ha gjort läpparna’. Jag har inte gjort någonting. Jag fejkar som många andra. Med läpp-penna. Jag förstorar läpparna varje dag innan jag går hemifrån när jag mejkar mig. Jag målar utanför som många andra tjejer gör. Och jag har push-up behå. Som många andra. (...) Folk måste ju tycka att det ser bra ut om de tror att jag har gjort en massa grejer. Men de skulle bara se mig hemma."

Kära Charlotte, det har ingen betydelse om du har opererat dig eller inte, grejen är den att du medvetet försöker se ut som om du har det. Det är det som är själva kärnan. Varför vill du se ut som en porrstjärna/Lampenius/Silvstedt? Du kunde liksom lika gärna varit opererad, det spelar ingen roll. Fattar du inte det?

Nu ska vi reda ut en del saker: Det är inget fel att använda smink, man kan göra en massa fantastiska saker med smink. Jag är glad att jag kan sminka mig, jag har komplex för att jag har liten mun, som ett streck. Jag hatar gud för han gjorde mig så ful, men älskar NK:s sminkavdelning för att den gör mig så snygg.

Men inte fan sätter jag ingång och går loss på färgpaletten och sminkar mig som en playboybrud.

Man kan vara Mansonbrud, punkbrud, hiphoptjej, det finns naturligtvis tusen olika varianter. Och man sminkar sig INTE för sin egen skull, utan för att man vill se fin ut inför andra, man vill visa vem man är genom sitt smink.

Så Charlotte, vad vill du visa?

Själv vill jag med mitt svarta hår och svarta naglar och smink visa att jag inte går med på att kvinnan är en naturlig sak och jag tycker inte att smink ska användas för att förstärka dragen man ska vara så tacksam att man "en gång fick av gud". Tvärtom, jag tycker att man ska gå loss lite extra för att synas. Jag vill även signalera "håll dig på en replängds avstånd" till samtliga människor för jag är inte så förtjust i det mänskliga släktet, jag är mer för djur.

Hur kan man frivilligt sminka sig till en look som gör att gubbars organ börja rycka? Det är precis vad du gör, hur kan det kännas fräscht? Charlotte, sätt på dig "masken" och titta dig grundligt i spegeln, vad ser du då? Var ärlig.

Charlotte fortsätter i Vecko-Revyn:

"Jag är ju egentligen en ganska enkel person, men jag är ändå inte den där i jympaoverall som alla kan tycka om. Jag är ändå lite glassig. Det kan bli jobbigt att tycka om en sådan tjej. Om man råkar bli populär bland killarna då ska man tryckas ner. Det är förtryck. Många av de här typiska feministerna tror att man ser ut på ett speciellt sätt för att männen vill det. Vadå? Jag ser inte ut så här för att någon har sagt till mig att göra det. Jag är född så här."

Men Charlotte, hur var det nu, så du är född så där, det var inte så att du själv har valt att se ut så där? Hur ska du ha det nu egentligen... så du målar inte på porrlipsen varje dag innan du lämnar lägenheten, de följde så att säga med födseln, eller?

Och det spelar ingen roll att du mockade skit som ung, som du tjatar så evinnerligt om varje gång det dyker upp en människa med block och penna, ingenting blir bättre av att du som liten gick omkring i gummistövlar och byggde stängsel hemma på gården.

Jaaaa, jag är bara avundsjuk, jag har faktiskt alltid drömt om att vara ett onaniobjekt.

"Går det för bra och man sticker ut så blir det skitsnack", fortsätter Charlotte i Vecko-Revyn.

Hm, tillåt mig... men går det så himla bra?

Jag tror inte en sekund på att du är/kommer bli rik, du skriver ju inte dina egna låtar och du sminkar ju inte ens dig själv verkar det som, eftersom du jämt snackar om din stylist som du inte kan resa utan.

Det hjälps inte, Charlotte.