000819
Det är helt tydligt att jag har bad karma. Eftersom det blir så kass stämning så fort jag gör entré.
Skulle äta representationslunch på ett posh ställe i Stockholm och detta utspelas:
Kassan är trasig så jag måste jag be om ett skrivet kvitto. Tjej 1 blir superstressad och går in i köket för att fråga hur man gör. Hon kommer ut med en vit lapp där det står "två köttbullar 128 kr". Jag säger att det måste vara organisationsnummer och stämpel. Hon blir ännu mer stressad, kön är jättelång och hon skriker efter tjej 2 som myndigt frågar vad jag vill att det ska stå på kvittot. Jag säger att jag vill ha ett kvitto som är korrekt. Det är ju inte upp till mig att veta hur stor restaurangmomsen är. Jag ber dem fråga cheferna om hjälp. Och tjej 1 säger att hon har gjort det och att de gav henne den där vita lappen. Då säger jag att hon får gå in och fråga igen efter organistationsnummer. Då blir hon skitsur och säger att jag borde veta vad jag vill ha på kvittot och att jag måste gå och sätta mig och komma och hämta kvittot sedan.
Jag har inte gjort något fel. Det är min rättighet att få ett kvitto och är deras kassa paj så måste de skriva ett och jag kan inte vara den enda som ber om kvitto på ett sådant posh ställe.
När jag sedan går fram för att hämta kvittot osar det otrevligt i hela luften. Nu funkar kassan igen och tjej 1 frågar om jag betalade med kort. Nej, säger jag, jag betalade med cash remember, kassan funkade inte nyss. Då ber hon om mitt kort. Och jag säger så övertydligt jag kan: Jag har redan betalat, du ska inte ha mitt kort och just som jag säger ordet kort kommer tjej 2 och hon säger myndigt: Nej, du betalade med cash vi ska inte ha ditt kort och tittar på mig som om jag vore dum i huvudet och då säger jag ännu mer övertydligt:
Nej, jag ska inte betala med kort, jag har redan betalt. Det var hon här (pekar på tjej 1) som BAD MIG OM MITT KORT. DET VAR INTE JAG SOM TÄNKTE GE HENNE DET.
Tjej 2 tittar på mig som om jag vore en bajskorv. Hon letar efter det skrivna kvittot som är borta. Sedan ber hon tjej 1 slå in två köttbullar i kassan för att göra ett nytt kvitto.
Ge henne kvittot bara, säger tjej 2 till tjej 1 utan att titta på mig. De tycker båda att jag är fullständigt dum i huvudet. Det enda jag gjorde var att be om ett kvitto.
Jag gjorde liksom inget helt vansinnigt typ gormade och skrek utan bad bara om ett sketet kvitto när deras kassa var trasig. Men vad jag än gör så blir det fel.
Det blir alltid bråk så fort jag är inblandad. Går jag till posten blir det tjafs med tanten i luckan, går jag till banken blir det tjafs med dem. Men det är bara för att hela min uppenbarelse hamnar i sådana osannolika situationer: jag får visakort med fel namn på, och när jag ska avsluta ett Handelsbolags bankkonton så måste jag SOM KUND själv se till så att postgiro-kopplingen avbryts genom att gå själv till posten, annars kan de inte avsluta kontona och blablabla trots att det inte är jag som connectat dessa giron med varann från början. Gud vad jag LIDER med de människor som är ekonomiansvariga på stora företag. Vilket helvete.
Och det är alltid jag som råkar ut för folk på banken som säger: Jooooo, handelsbolag och du som privatperson är samma sak, så skriv ditt personnummer där och när jag måste skrika att det inte stämmer så får jag till sist medhåll från någon annan bakom luckan, "det är enskild firma och privatperson som är samma". Hoppsan, säger den inkompetenta bankpersonen och det är JAG som blir illa omtyckt av alla för att jag är den som blev arg. Jag skulle för fan vara bättre på att jobba i bank än de som gör det. Härmed slutar jag att skriva, jag ska börja jobba i en bank.
Men det är väl något fel på mig eftersom jag ALLTID råkar ut för sådana här saker. Som då jag hade, trodde jag, bokat tågresa Stockholm-Malmö, tur och retur. När jag skulle åka hem från Malmö så visade det sig att jag hade fått TVÅ Stockholm-Malmö-tickets, jag hade alltså inget att åka hem för. Hur dåligt man än uttrycker sig i telefon så kan väl inte någon på SJ TRO att man ska åka så, till Malmö två gånger med en veckas mellanrum? Hur skulle man ta sig hem däremellan, flaxa med armarna eller? Det värsta är att jag inte krävde ersättning, utan jag började istället gråta för det var så sent och kallt och jag har aldrig ägt ett par vinterskor.
Tidigare kommentarer/betyg
- 2005-10-16 12:57 olivia
-
"Tjej 2 tittar på mig som om jag vore en bajskorv." hahaha
Foto: Ulrica Zwenge
