2000-12-09
Jag är så avundsjuk. Han är så begåvad att jag hatar honom!
Men Linda, bara för att nån annan är bra så betyder det inte att man själv är dålig, försöker en kompis trösta.
Johoho… Buhuhu…
”Jag hade ingen lust att lägga ner så mycket kraft och energi på ett manus och sedan ge det till någon annan”, säger Martin Kellerman till DN på stan.
Jag har också skrivit. En teveserie. På beställning. För en stor kanal. ALDRIG att jag skulle få regissera! Och aldrig att de skulle spela in nåt jag skrivit heller. Jag skrev ”tjejiga” saker, skrev in trosor och använda trosskydd i flera scener och mensgrejer och cheferna (män) hatade det, det var för äckligt helt enkelt.
I Rocky är det med en massa saker om runk, piss och fis och det är tydligen okej. För att cheferna är män, eller…
Om jag hade sagt att det var mitt krav att få regissera själv så hade de bara garvat och sagt hej då. Det är lika bra jag finner mig i min roll och skaffar sex ungar och lever på föräldrapeng, hur bra nu det går. Jag behöver ju inte köpa några kläder, jag kan gå i samma kläder varje dag, stela av vällingfläckar.
Men jag kommer nog inte att kunna skaffa fler barn eftersom jag aldrig kommer att få göra ett nytt snitt eftersom alla barnmorskor och läkare hatar mig efter allt jag skrivit. De kommer att sätta dit mig, jag vet det. Jag kommer vara tvungen att betala själv. Om jag nu kan bli gravid, om inte kirurgen skar bort lite extra där inne i magen, så mycket som hon suckade när hon fick höra att snitt-orsaken var förlossningsrädsla, ”ha, hon ska allt få, en sån bortskämd 70-talist ska minsann INTE kunna bli gravid igen”.
Buhuhu….
Men jag kan inte paya 30 papp själv för ett snitt och vågar inte göra som Kellerman, kräva dubbelt arvode vid varje förhandling. Det skulle bara bli ”Tack för det här tiden Linda.” Eftersom det osar George Costanza om mig lång väg.
Jävlajävlajävla kille som vågar ställa krav och får skriva pjäser och får regissera trots att han varken har utbildning eller erfarenhet. Jag hatar honom!
Och om jag skulle få göra en film eller pjäs så skulle ingen garva. Det skulle aldrig bli en succé. Åt Rocky garvar man för att man känner igen sig. Killar som tjejer. Jag kan till och med garva åt hans tjejporträtt. För att jag är lik dem. Och det är roligt mitt i det tragiska att jag är en jobbig dammsugarkärring.
Och jag garvar åt det typiskt killiga. Runkeriet. Men vilken kille skulle garva åt typiska tjejsaker: mens som droppar i stora levrade blodkockor, kladdiga stringtrosor, fejkade orgasmer? Nobody. Och vilken kille skulle garva om en tjej framställde en kille som bara gick på krogen, spelade playstation, betedde sig som fem år, åt chokopops till frulle och såg disneyklubben varje helgmorgon? Nobody. Det är kört, för de är genier, vi är barnaföderskor.
Buhuhu…
Jag har kommit på en lösning. Betala alla kvinnor REJÄLT för att ta hand om hem och barn. Då slipper ni allt bråk. Fick jag 50 000 i månaden resten av mitt liv skulle jag aldrig göra anspråk på nån karriär och ni får runka till hur många jävla Slitz ni vill.
”Jag hade ingen lust att lägga ner så mycket kraft och energi på ett manus och sedan ge det till någon annan.” Ja, varför skulle man gå med på det? Jobba häcken av sig i flera år och så kommer nån regissör och förstör och lägger sig i och SKRIVER IN EGNA SKETNA SCENER!
Och helt jävla pissigt betalt är det också. Att skriva det där jävla pissmanuset var det sämst betalda jag gjort under mina tio jävla år som skribent.
”Vi går efter avtal.” ”Jaha”, pep jag, idioten. Fram med mössan. Tack tack. Ni får gärna lägga era ljusbruna bajskorvar där i också.
Martin Kellerman skiter i avtal, så klart. Han ställer krav.
”Vi går efter avtal.” ”Alla får lika mycket.” ”Symbolisk summa.” SHOVE IT UP YOUR ASS.
001209
Egentligen ville jag bara gråta när jag såg Rocky-teatern på Backstage. Jag ville gråta för att Martin Kellerman är så bra och jag så dålig. Jag sjönk djupare och djupare ner i stolen. Jag hade varit en blöt fläck om jag inte hållit tillbaka tårarna som kämpade för att trilla fram.Jag är så avundsjuk. Han är så begåvad att jag hatar honom!
Men Linda, bara för att nån annan är bra så betyder det inte att man själv är dålig, försöker en kompis trösta.
Johoho… Buhuhu…
”Jag hade ingen lust att lägga ner så mycket kraft och energi på ett manus och sedan ge det till någon annan”, säger Martin Kellerman till DN på stan.
Jag har också skrivit. En teveserie. På beställning. För en stor kanal. ALDRIG att jag skulle få regissera! Och aldrig att de skulle spela in nåt jag skrivit heller. Jag skrev ”tjejiga” saker, skrev in trosor och använda trosskydd i flera scener och mensgrejer och cheferna (män) hatade det, det var för äckligt helt enkelt.
I Rocky är det med en massa saker om runk, piss och fis och det är tydligen okej. För att cheferna är män, eller…
Om jag hade sagt att det var mitt krav att få regissera själv så hade de bara garvat och sagt hej då. Det är lika bra jag finner mig i min roll och skaffar sex ungar och lever på föräldrapeng, hur bra nu det går. Jag behöver ju inte köpa några kläder, jag kan gå i samma kläder varje dag, stela av vällingfläckar.
Men jag kommer nog inte att kunna skaffa fler barn eftersom jag aldrig kommer att få göra ett nytt snitt eftersom alla barnmorskor och läkare hatar mig efter allt jag skrivit. De kommer att sätta dit mig, jag vet det. Jag kommer vara tvungen att betala själv. Om jag nu kan bli gravid, om inte kirurgen skar bort lite extra där inne i magen, så mycket som hon suckade när hon fick höra att snitt-orsaken var förlossningsrädsla, ”ha, hon ska allt få, en sån bortskämd 70-talist ska minsann INTE kunna bli gravid igen”.
Buhuhu….
Men jag kan inte paya 30 papp själv för ett snitt och vågar inte göra som Kellerman, kräva dubbelt arvode vid varje förhandling. Det skulle bara bli ”Tack för det här tiden Linda.” Eftersom det osar George Costanza om mig lång väg.
Jävlajävlajävla kille som vågar ställa krav och får skriva pjäser och får regissera trots att han varken har utbildning eller erfarenhet. Jag hatar honom!
Och om jag skulle få göra en film eller pjäs så skulle ingen garva. Det skulle aldrig bli en succé. Åt Rocky garvar man för att man känner igen sig. Killar som tjejer. Jag kan till och med garva åt hans tjejporträtt. För att jag är lik dem. Och det är roligt mitt i det tragiska att jag är en jobbig dammsugarkärring.
Och jag garvar åt det typiskt killiga. Runkeriet. Men vilken kille skulle garva åt typiska tjejsaker: mens som droppar i stora levrade blodkockor, kladdiga stringtrosor, fejkade orgasmer? Nobody. Och vilken kille skulle garva om en tjej framställde en kille som bara gick på krogen, spelade playstation, betedde sig som fem år, åt chokopops till frulle och såg disneyklubben varje helgmorgon? Nobody. Det är kört, för de är genier, vi är barnaföderskor.
Buhuhu…
Jag har kommit på en lösning. Betala alla kvinnor REJÄLT för att ta hand om hem och barn. Då slipper ni allt bråk. Fick jag 50 000 i månaden resten av mitt liv skulle jag aldrig göra anspråk på nån karriär och ni får runka till hur många jävla Slitz ni vill.
”Jag hade ingen lust att lägga ner så mycket kraft och energi på ett manus och sedan ge det till någon annan.” Ja, varför skulle man gå med på det? Jobba häcken av sig i flera år och så kommer nån regissör och förstör och lägger sig i och SKRIVER IN EGNA SKETNA SCENER!
Och helt jävla pissigt betalt är det också. Att skriva det där jävla pissmanuset var det sämst betalda jag gjort under mina tio jävla år som skribent.
”Vi går efter avtal.” ”Jaha”, pep jag, idioten. Fram med mössan. Tack tack. Ni får gärna lägga era ljusbruna bajskorvar där i också.
Martin Kellerman skiter i avtal, så klart. Han ställer krav.
”Vi går efter avtal.” ”Alla får lika mycket.” ”Symbolisk summa.” SHOVE IT UP YOUR ASS.
