2001-11-24
Jag bor inne på Föräldranätet och Doktor online. Jag är som besatt. Och jag är inte den enda. Är man inte mycket på just dessa två sidor börjar man snart känna igen folks alias. Vi är några som inte verkar göra nåt annat än att hänga där och ställa frågor om barn eller ge oss hän åt vår hypokondri.
En morgon hade en tjej inne på Föräldranätet skrivit ”Jag har lyckats hålla mig borta härifrån en vecka nu för att jag mådde inte bra, jag blev för fixerad, men nu är jag tillbaka, jag klarade det inte”.
Jag kan omöjligt hålla mig därifrån. Jag har ett antal alias och jag skriver inlägg efter inlägg. Och när man gjort ett inlägg måste man gå in för att kolla om nån svarat. Naturligtvis kollar jag alltid för snabbt så ingen hunnit svara. Därför måste jag gå in igen och igen och igen.
Nu har Föräldranätet gjort sitt ”Snack” snabbare, vilket är totalt förödande för mig som är beroende.
Vart ska jag vända mig? Vart ska jag ringa? Kan de som botar spelberoende hjälpa mig? Kan AA hjälpa mig?
Jag har tidigare haft slängar av detta beroende. Men då gällde det såpor och dokusåpor. Jag var besatt av Vänner och fiender och varje dag klockan halv åtta kunde jag inte ens svara i telefon och jag kunde definitivt inte vara hemifrån, det blev för meckigt att hålla på och spela in och titta dagen efter. Likadant var det med Big brother. Jag försökte sluta att titta efter att halva säsongen gått. Jag ville nämligen hinna läsa böcker. Jag började läsa en bok, jag kände mig lycklig. Men bara efter nån vecka var jag fast igen. Jag kunde inte styra det.
Just av denna anledning så har jag medvetet valt att aldrig följa Baren. Jag orkar inte bli beroende av fler saker. Och jag har inte karaktär nog att bara titta på till exempel utröstningen. För övrigt skulle det inte funka för mig att bara titta en dag i veckan, eftersom jag inte skulle känna igen de medverkande. Jag behöver mycket tid för att känna igen ett ansikte. För mig ser alla människor likadana ut. Jag ser bara ett ansikte, jag ser om det är en kvinna eller man, mörk eller ljus. Men jag känner inte igen dem.
Jag tänker ofta på vad jag skulle kunna göra om jag inte hängde på Föräldranätet hela tiden. Jag skulle kunna läsa böcker eller se filmer eller skriva en bok.
Nu tar det i genomsnitt tre veckor för att komma igenom en enda sketen bok. Så kan det ju bara inte fortsätta. Jag måste göra nåt.
Nåt som är bra är ju att jag har sjukdomsinsikt. Jag VET att jag är mail- och surfberoende. Och jag VILL göra nåt åt det. Men jag kan inte.
Lösningen måste vara att hyra en lokal där det inte finns nån uppkoppling. Eller ta bort nätverkskortet varje morgon och be nån ta med det ut ur lägenheten alternativt skaffa gammeldags uppkoppling. Då skulle jag inte känna mig lika frestad av att surfa eftersom det är så segt.
Nu måste jag sluta skriva för jag måste nämligen kolla hur många som svarat på mitt senaste inlägg på Föräldranätet.
011124
Hej, jag heter Linda Skugge och jag är mailberoende. Istället för att jobba kollar jag mailen och går in på hemsidor. Bredband suger stenhårt.Jag bor inne på Föräldranätet och Doktor online. Jag är som besatt. Och jag är inte den enda. Är man inte mycket på just dessa två sidor börjar man snart känna igen folks alias. Vi är några som inte verkar göra nåt annat än att hänga där och ställa frågor om barn eller ge oss hän åt vår hypokondri.
En morgon hade en tjej inne på Föräldranätet skrivit ”Jag har lyckats hålla mig borta härifrån en vecka nu för att jag mådde inte bra, jag blev för fixerad, men nu är jag tillbaka, jag klarade det inte”.
Jag kan omöjligt hålla mig därifrån. Jag har ett antal alias och jag skriver inlägg efter inlägg. Och när man gjort ett inlägg måste man gå in för att kolla om nån svarat. Naturligtvis kollar jag alltid för snabbt så ingen hunnit svara. Därför måste jag gå in igen och igen och igen.
Nu har Föräldranätet gjort sitt ”Snack” snabbare, vilket är totalt förödande för mig som är beroende.
Vart ska jag vända mig? Vart ska jag ringa? Kan de som botar spelberoende hjälpa mig? Kan AA hjälpa mig?
Jag har tidigare haft slängar av detta beroende. Men då gällde det såpor och dokusåpor. Jag var besatt av Vänner och fiender och varje dag klockan halv åtta kunde jag inte ens svara i telefon och jag kunde definitivt inte vara hemifrån, det blev för meckigt att hålla på och spela in och titta dagen efter. Likadant var det med Big brother. Jag försökte sluta att titta efter att halva säsongen gått. Jag ville nämligen hinna läsa böcker. Jag började läsa en bok, jag kände mig lycklig. Men bara efter nån vecka var jag fast igen. Jag kunde inte styra det.
Just av denna anledning så har jag medvetet valt att aldrig följa Baren. Jag orkar inte bli beroende av fler saker. Och jag har inte karaktär nog att bara titta på till exempel utröstningen. För övrigt skulle det inte funka för mig att bara titta en dag i veckan, eftersom jag inte skulle känna igen de medverkande. Jag behöver mycket tid för att känna igen ett ansikte. För mig ser alla människor likadana ut. Jag ser bara ett ansikte, jag ser om det är en kvinna eller man, mörk eller ljus. Men jag känner inte igen dem.
Jag tänker ofta på vad jag skulle kunna göra om jag inte hängde på Föräldranätet hela tiden. Jag skulle kunna läsa böcker eller se filmer eller skriva en bok.
Nu tar det i genomsnitt tre veckor för att komma igenom en enda sketen bok. Så kan det ju bara inte fortsätta. Jag måste göra nåt.
Nåt som är bra är ju att jag har sjukdomsinsikt. Jag VET att jag är mail- och surfberoende. Och jag VILL göra nåt åt det. Men jag kan inte.
Lösningen måste vara att hyra en lokal där det inte finns nån uppkoppling. Eller ta bort nätverkskortet varje morgon och be nån ta med det ut ur lägenheten alternativt skaffa gammeldags uppkoppling. Då skulle jag inte känna mig lika frestad av att surfa eftersom det är så segt.
Nu måste jag sluta skriva för jag måste nämligen kolla hur många som svarat på mitt senaste inlägg på Föräldranätet.
Foto: Ulrica Zwenge
