2003-09-07
Och så klagar man själv på ständigt ont i magen. Fatta hur ont i magen Åsne Seierstad måste ha! Självklart har hon hittat på lite i sin bok Bokhandlaren i Kabul, skarvat lite här och där. Så som man alltid gör när man skriver. Och självklart fick inte bokhandlaren Shah Mohammad läsa manus innan tryck. Då hade det nämligen inte blivit nån bok. Naturligtvis är han sur, folk blir sura när man skriver om dem. Att få fiender ingår i alla författares jobb.
Och vaddå Åsne har satt hans familj i fara? Lever man i ett land där kvinnor riskerar att dö för att de varit otrogna så har det landet stora problem. Mohammad kanske skulle kunna lägga krutet där istället för att censurera i en norsk kvinnas bok.
Visst var det Suzanne Brögger som sa: ”Använd ditt stoff hänsynslöst. Vem fan bryr sig om Tolstojs mormor i dag?”
Ja vem bryr sig om nån gammal bokhandlare i Afghanistan? Att alla får läsa om hur sugigt det är i Afghanistan är viktigare än en gammal bokhandlare.
Bachelor
Det är nåt djävulskt med dokusåpor. Ser man ett program är man fast. Så nu måste jag lägga ner dyrbar tid på att följa Bachelor.
”Ytliga, påklistrade beteenden har jag svårt för”, säger Bachelor Andreas Lauritzen.
Singeltjejerna var väl jätteytliga och hade extremt påklistrade beteenden? Alla skulle ”vara sig själva”.
Det är nåt med många tjejer i grupp. Varför måste alla anamma det där typiska tjejiga beteendet och ge upp små tjut och hålla på och kramas hela tiden?
Tjejerna består av idel receptionister och servitriser som hela tiden säger: ”Jag vill lära känna han bättre” och ”Jag blev lite förälskad i han”. Honom heter det, tjejer.
Och kläderna, valde de dem själva eller? Varför sätter man på sig illasittande festblåsor?
Nu ska 20 tjejer eller 15 som de är efter första utröstningen (då tjejerna hade tårar i ögonen) bo i en lyxvilla för 20 millar och hålla på och tjuta och grina och kramas och JAG MÅSTE SE SKITEN.
Emu
Stabilitetspakten eller heter det stabilitetsmakten? Vad är det för nåt? Riksbanken? Vad pysslar den med? Jag kan inte ens förklara vad ränta är. Jag är en normal människa och jag fattar faktiskt ingenting.
Det är samma argument för eller emot. Det är fullt med affischer med partiledare och politiker och så Leijonborg och nån VD för några chips och sen ska vi rösta. På väg till dagis står det bara ”rösta ja”, inget mer, på alla affischer. Som om man gör det efter att ha sett de där affischerna.
Jag får sån ångest av EMU. Mina barn, det är viktigt att jag gör rätt för mina barn! Och röstar jag ja kommer maten bli skitdyr och påven kommer bestämma över den svenska familjepolitiken har jag hört och röstar jag nej så röstar jag samma som sverigedemokraterna. Alla politiker är så himla arga och sura och ser så stränga ut. Och Maud Olofsson gråter i teve. Jag som brukade få ångest av Maud redan innan och så börjar hon gråta. I teve. Help us lord.
030907
ÅsneOch så klagar man själv på ständigt ont i magen. Fatta hur ont i magen Åsne Seierstad måste ha! Självklart har hon hittat på lite i sin bok Bokhandlaren i Kabul, skarvat lite här och där. Så som man alltid gör när man skriver. Och självklart fick inte bokhandlaren Shah Mohammad läsa manus innan tryck. Då hade det nämligen inte blivit nån bok. Naturligtvis är han sur, folk blir sura när man skriver om dem. Att få fiender ingår i alla författares jobb.
Och vaddå Åsne har satt hans familj i fara? Lever man i ett land där kvinnor riskerar att dö för att de varit otrogna så har det landet stora problem. Mohammad kanske skulle kunna lägga krutet där istället för att censurera i en norsk kvinnas bok.
Visst var det Suzanne Brögger som sa: ”Använd ditt stoff hänsynslöst. Vem fan bryr sig om Tolstojs mormor i dag?”
Ja vem bryr sig om nån gammal bokhandlare i Afghanistan? Att alla får läsa om hur sugigt det är i Afghanistan är viktigare än en gammal bokhandlare.
Bachelor
Det är nåt djävulskt med dokusåpor. Ser man ett program är man fast. Så nu måste jag lägga ner dyrbar tid på att följa Bachelor.
”Ytliga, påklistrade beteenden har jag svårt för”, säger Bachelor Andreas Lauritzen.
Singeltjejerna var väl jätteytliga och hade extremt påklistrade beteenden? Alla skulle ”vara sig själva”.
Det är nåt med många tjejer i grupp. Varför måste alla anamma det där typiska tjejiga beteendet och ge upp små tjut och hålla på och kramas hela tiden?
Tjejerna består av idel receptionister och servitriser som hela tiden säger: ”Jag vill lära känna han bättre” och ”Jag blev lite förälskad i han”. Honom heter det, tjejer.
Och kläderna, valde de dem själva eller? Varför sätter man på sig illasittande festblåsor?
Nu ska 20 tjejer eller 15 som de är efter första utröstningen (då tjejerna hade tårar i ögonen) bo i en lyxvilla för 20 millar och hålla på och tjuta och grina och kramas och JAG MÅSTE SE SKITEN.
Emu
Stabilitetspakten eller heter det stabilitetsmakten? Vad är det för nåt? Riksbanken? Vad pysslar den med? Jag kan inte ens förklara vad ränta är. Jag är en normal människa och jag fattar faktiskt ingenting.
Det är samma argument för eller emot. Det är fullt med affischer med partiledare och politiker och så Leijonborg och nån VD för några chips och sen ska vi rösta. På väg till dagis står det bara ”rösta ja”, inget mer, på alla affischer. Som om man gör det efter att ha sett de där affischerna.
Jag får sån ångest av EMU. Mina barn, det är viktigt att jag gör rätt för mina barn! Och röstar jag ja kommer maten bli skitdyr och påven kommer bestämma över den svenska familjepolitiken har jag hört och röstar jag nej så röstar jag samma som sverigedemokraterna. Alla politiker är så himla arga och sura och ser så stränga ut. Och Maud Olofsson gråter i teve. Jag som brukade få ångest av Maud redan innan och så börjar hon gråta. I teve. Help us lord.
Foto: Ulrica Zwenge
