Tre kvinnor med ett cv to die for
Sara Öhrvall, chef på Bonniers Research & Development.Efter en examen i internationell ekonomi jobbade hon på reklambyrå i London, med Toyota i Japan, med Volvo i USA, Holland och Singapore då hon var marknadsansvarig för Hongkong, Taiwan och Kina. Sen Bryssel och Volvo cross country.
Efter ett sabbatsår i New York startade hon eget som varumärkes-expert. Hon sitter i styrelsen för DI och TV4 och har varit med och startat debattsajten Newsmill.se.
Hon är 36 år, har tre små barn. På fritiden cyklar hon mountainbike och paddlar kajak.
Christine Edman, H&Ms nya Japanchef.
Uppväxt i Tokyo och USA.
Har gått Handels och har en amerikansk Bachelor of arts. Har jobbat på H&M Hongkong och på Mattel.
Är endast 33 år och har en tvåårig son.
Jeanette Söderberg, vd Ikea Sverige, kvalar in på listan för att hon har gått den långa vägen.
Hon började i Ikeakassan 1983. Hon gick från kassan till lagret och blev sen avdelningschef.
Nu är hon vd. 42 år gammal.
2008-09-28
I webbutvecklarnas järngrepp
E-handelsföretag får kritik för att inte utforma sina hemsidor på de mest optimala sätten. Men bristerna beror inte på slöhet utan på det höga priset för att förändra en sajt. Världen behöver en it-Kamprad.E-handeln växte med 21 procent under andra kvartalet jämfört med samma period 2007. Prognosen för e-handelns omsättning 2008 är 21 miljarder kronor.
Jörgen Bödmar, ägare av Scandinavian Design, berättar för DI om bristerna hos många e-handlare. ”E-handlare tar inte hand om frågor. Även i stora företag kan det ta år innan sådant som behöver ändras blir gjort.” Enligt Bödmar är det för få e-handelsföretag som analyserar kundens beteende och han tycker att analysföretagen gör för lite väsen av sig. ”Tre av fyra nätsäljare bryr sig inte om vad kunderna tycker.”
Som vd för e-handelsajten Vulkan.se vill jag lägga mig i lite här. Situationen är faktiskt mer komplex än så. Det stämmer heller inte som Bödmar säger att ”många verkar ha väldigt lite kunskap”. Jag tror snarare att vi alla är smärtsamt medvetna om våra sajters brister och vi talar med våra kunder dagligen.
Men… man är helt maktlös.
Webbutvecklare är den nya tidens hantverkare. Det heter alltid: ”Det är klart på tisdag…” Och: ”Öööh det blev visst lite problem med den nya applikationen och Conny är ju utlånad nu i tre månader...”
Då spelar det ingen roll hur mycket man har betalat för kundanalys. För vad ska man med den till? När man inte kan sätta sig och koda själv.
Jag har träffat Sveriges största sajter som blir likbleka när det handlar om så enkla saker som att länka. De skäms som hundar när de kvider fram saker som: ”Vår teknik sitter i Holland och den är lite…stelbent…”
Värsta exemplet är när ett gigantiskt företag berättade för mig att deras sajt byggdes under it-bubblan. Ett ungt och hippt företag krängde på dem en sajt som skulle byggas i ett slags tekniskt system som skulle vara ett av de bästa. Men sen så slutade alla på företaget och företaget lades ner. Så nu kan de inte utveckla nånting, utan måste bygga allt nytt som undersidor till ursprungssajten.
För att inte tala om alla medieföretag som betalar mångmiljonbelopp för att bygga egna superkrångliga och tunga bloggverktyg när de skulle kunna använda Wordpress gratis. Varför? Wordpress funkar dessutom från Iphonen, medan de nybyggda monsterverktygen inte fixar mobilbloggning. År 2008. Varför?
Ett skräckexempel vad gäller it-utvecklingskostnader är Försäkringskassan som nu bygger ett nytt system som baseras på affärssystemet SAP. IDG.se skriver att bara i år kostar det 184 miljoner. Övergången beräknas pågå i tio år och utvecklingskostnaderna bedöms växa till 640 miljoner kronor per år. Slutnotan riskerar att hamna på 10 miljarder kronor.
SAP har lagt ner sin utvecklingsenhet så utvecklingen måste nu göras speciellt för Försäkringskassan vilket innebär att den inte får det system den ursprungligen ville ha, ett standardsystem som kan delas med andra myndigheter. 10 miljarder skattepengar slösas nu bort på Försäkringskassans ”it-utveckling”.
I en debattartikel i Internetworld skriver Ulf Stål, vd Incordia, att många e-handlare gör ”enkla missar”, t ex ”på nätet har man den stora fördelen att kunna bygga om och anpassa butiken efter varje besökare som tar sig in i butiken, vilket är omöjligt i fysiska butiker.”
Jag tror inte alls att e-handlare gör missar. Utan att det handlar helt enkelt om pengar. När varenda förändring av sajten kostar 10 000-tals kronor så drar sig de små företagen.
Det går inte en dag utan att jag drömmer om en traditionell fysisk butik, där jag omedelbart kan skylta om med händerna och skriva skyltar för hand. Där ingen försöker sälja på mig olika tekniska lösningar som aldrig kostar mindre än 40 000…
Världen behöver en it-Kamprad som gör det lika enkelt att skaffa en it-lösning som en ny bokhylla.
