2008-03-08
Allt för att folk ska ställa bilarna.
Som trebarnsmamma lägger jag mig hellre ner och dör än gör mig av med bilen.
Hur gjorde folk förr? Hur orkade folk?
När jag var liten så var jag kompis med en tjej vars familj inte hade nån bil. En trebarnfamilj. Jag tänker på dem varje dag för jag fattar inte hur föräldrarna fick ihop det.
Hur bar de sig åt med att få hem alla matvaror och blöjor och välling?
En måste ha passat ungarna medan den andra åkte buss till Obs, som det då hette. Med en gigantisk rygga och en släpkärra?
Med tanke på hur jobbigt jag tycker att det är att KÖRA till Coop och fylla en kundvagn och sen KÖRA hem (dvs köra varorna ända fram till dörren) så orkar jag inte ens tänka på hur utmattande det måste vara att åka och storhandla kommunalt. Sen alla kompliteringsinköp på det – utan bil!
Herregud vilka hjältar. Jag kan inte få dem ur mitt tankesystem.
Dessutom – hör och häpna – så var denna familj djupt engagerad i en bollsport. Vilket innebar ständiga bussresor till och från träningar och tävlingar.
Hur gjorde de med de yngre barnen då? Fick de följa med på BUSSEN till och från en träning?
Och det slutar inte med detta – de hade också ett sommarställe långt ute i skärgården. De packade allt i ryggor, sen tog de PENDELN in till stan och TBANAN till Kungsträdgården och Waxholmsbåten
Tre barn! Alla måste haft en varsin rygga. Sen höll de två av barnen i handen. Den stora fick gå själv. Med den lediga handen måste de ha dragit släpkärror. Sen skulle de ta upp biljetter och pengar och så blev nån kissnödig… jag blir helt matt.
När vi åkte bort i somras med barnen tog packningen upp hela den gigantiska V70n. Jag var helt förbi av trötthet, bara av att packa, stuva bilen och packa upp.
Hur orkar någon normal människa att packa till tre barn och sen åka iväg UTAN bil?
Jag känner mig som jordens svagaste människa när jag tänker på den där familjen.
Om jag är trött, hur trötta var då inte de? I don’t know how they did it.
Först bar de packningen in till stan, sen efter att ha åkt båt i TRE timmar med tre ungar så var de tvungna att GÅ cirka fem kilometer i skogen för att komma till stugan. Med tre små barn. Vad hände om barnen bara la sig på marken och vägrade gå? Antagligen gjorde barnen aldrig så. Men hur fick de barnen att gå? Mina hade lagt sig efter tio meter och vägrat röra sig.
Inte nog med det, de var tvungna att bära all mat (mjölk!) också för affären låg fem kilometer bort. På vintern drog de maten på pulkor.
Jag blev så trött efter förra sommarens packhelvete att jag denna sommar tänker stanna hemma. Jag orkar inte packa TRE par gummiströvlar, TRE par regnkläder, TRE uppsättningar kläder/ombyten. TRE barns favvonallar och favvosaker: alla High School Musical, alla Barbies, alla små djur som låter. Spel för regniga dagar. Spel som ettåringen ändå kommer käka upp. Sen flaskor och välling och hela skiten. Finns inte en chans att jag utsätter mig för det.
Den som rör min bil får ett vapen mot sin tinning.
Den som rör min bil får ett vapen mot sin tinning
Om miljömupparna i klimatberedningen får bestämma så blir bussbiljetten gratis. Och bensinen chockhöjs naturligtvis.Allt för att folk ska ställa bilarna.
Som trebarnsmamma lägger jag mig hellre ner och dör än gör mig av med bilen.
Hur gjorde folk förr? Hur orkade folk?
När jag var liten så var jag kompis med en tjej vars familj inte hade nån bil. En trebarnfamilj. Jag tänker på dem varje dag för jag fattar inte hur föräldrarna fick ihop det.
Hur bar de sig åt med att få hem alla matvaror och blöjor och välling?
En måste ha passat ungarna medan den andra åkte buss till Obs, som det då hette. Med en gigantisk rygga och en släpkärra?
Med tanke på hur jobbigt jag tycker att det är att KÖRA till Coop och fylla en kundvagn och sen KÖRA hem (dvs köra varorna ända fram till dörren) så orkar jag inte ens tänka på hur utmattande det måste vara att åka och storhandla kommunalt. Sen alla kompliteringsinköp på det – utan bil!
Herregud vilka hjältar. Jag kan inte få dem ur mitt tankesystem.
Dessutom – hör och häpna – så var denna familj djupt engagerad i en bollsport. Vilket innebar ständiga bussresor till och från träningar och tävlingar.
Hur gjorde de med de yngre barnen då? Fick de följa med på BUSSEN till och från en träning?
Och det slutar inte med detta – de hade också ett sommarställe långt ute i skärgården. De packade allt i ryggor, sen tog de PENDELN in till stan och TBANAN till Kungsträdgården och Waxholmsbåten
Tre barn! Alla måste haft en varsin rygga. Sen höll de två av barnen i handen. Den stora fick gå själv. Med den lediga handen måste de ha dragit släpkärror. Sen skulle de ta upp biljetter och pengar och så blev nån kissnödig… jag blir helt matt.
När vi åkte bort i somras med barnen tog packningen upp hela den gigantiska V70n. Jag var helt förbi av trötthet, bara av att packa, stuva bilen och packa upp.
Hur orkar någon normal människa att packa till tre barn och sen åka iväg UTAN bil?
Jag känner mig som jordens svagaste människa när jag tänker på den där familjen.
Om jag är trött, hur trötta var då inte de? I don’t know how they did it.
Först bar de packningen in till stan, sen efter att ha åkt båt i TRE timmar med tre ungar så var de tvungna att GÅ cirka fem kilometer i skogen för att komma till stugan. Med tre små barn. Vad hände om barnen bara la sig på marken och vägrade gå? Antagligen gjorde barnen aldrig så. Men hur fick de barnen att gå? Mina hade lagt sig efter tio meter och vägrat röra sig.
Inte nog med det, de var tvungna att bära all mat (mjölk!) också för affären låg fem kilometer bort. På vintern drog de maten på pulkor.
Jag blev så trött efter förra sommarens packhelvete att jag denna sommar tänker stanna hemma. Jag orkar inte packa TRE par gummiströvlar, TRE par regnkläder, TRE uppsättningar kläder/ombyten. TRE barns favvonallar och favvosaker: alla High School Musical, alla Barbies, alla små djur som låter. Spel för regniga dagar. Spel som ettåringen ändå kommer käka upp. Sen flaskor och välling och hela skiten. Finns inte en chans att jag utsätter mig för det.
Den som rör min bil får ett vapen mot sin tinning.
