2008-02-10
Varför sätter ni på er såna? Det är ju rätt uppenbart att det inte ser riktigt klokt ut.
Ni ser helt ängsliga och nervösa ut. Superstiffa och jätteosmidiga. Så långt ifrån en snäll schysst normal kille man kan komma.
Är det nåt slags ironiskt statement? Vill ni sticka ut och känna er unika? Men de här Stockholmsglasögonen finns ju överallt, så ni är knappast unika. Det kryllar av dem på Stureplan.
Jag undrar varför en 45-årig man måste spöka ut sig så där. Vad är ni missnöjda med i era liv? Är det nåt som fattas er? Är det nåt som var dåligt i er barndom så att ni som 40+ måste ta på er ett par gigantiska glasögonbågar som är uppenbart skitfula?
Ofta är det ju lyckade typer à la Stakka Bo och såna man ser helt utspökade. De ser ut att vara de minst avslappnade människorna man nånsin sett, de har på sig helt sjuka kläder och de där glasögonen. Antingen är de skalliga eller så har de klippt sig i rymdfrisyrer som ser helt overkliga ut.
Men ni kan slappna av, ni är ju coola lyckade citybor som tjänar pengar. Varför kan ni inte vara nöjda med det? Vad vill ni uppnå? När blir ni nöjda?
De här glasögonormarna skulle aldrig kunna bo där jag bor, bland helt normala vanliga människor. För de vill ha ut nåt mer av livet än normalt vardagsliv?
För att de står över vanliga svennar, eller?
Det är svårt att tänka sig en Stockholmsglasögonorm med flera snoriga ungar och en bananfläckig Emmaljunga med ståbräda. It will never happen.
Jag tycker så synd om er som inte kan slappna av trots att ni har passerat 40 bast.
Ni vet inte vad ni går miste om.
Vad vill ni uppnå, glasögonormar?
Alltså de här stora överdrivna glasögonen på 40-åriga män? Vad är grejen med dem? Jag är säker på att det är en Stockholmspryl, för en bajsnödigare stad än Stockholm finns inte.Varför sätter ni på er såna? Det är ju rätt uppenbart att det inte ser riktigt klokt ut.
Ni ser helt ängsliga och nervösa ut. Superstiffa och jätteosmidiga. Så långt ifrån en snäll schysst normal kille man kan komma.
Är det nåt slags ironiskt statement? Vill ni sticka ut och känna er unika? Men de här Stockholmsglasögonen finns ju överallt, så ni är knappast unika. Det kryllar av dem på Stureplan.
Jag undrar varför en 45-årig man måste spöka ut sig så där. Vad är ni missnöjda med i era liv? Är det nåt som fattas er? Är det nåt som var dåligt i er barndom så att ni som 40+ måste ta på er ett par gigantiska glasögonbågar som är uppenbart skitfula?
Ofta är det ju lyckade typer à la Stakka Bo och såna man ser helt utspökade. De ser ut att vara de minst avslappnade människorna man nånsin sett, de har på sig helt sjuka kläder och de där glasögonen. Antingen är de skalliga eller så har de klippt sig i rymdfrisyrer som ser helt overkliga ut.
Men ni kan slappna av, ni är ju coola lyckade citybor som tjänar pengar. Varför kan ni inte vara nöjda med det? Vad vill ni uppnå? När blir ni nöjda?
De här glasögonormarna skulle aldrig kunna bo där jag bor, bland helt normala vanliga människor. För de vill ha ut nåt mer av livet än normalt vardagsliv?
För att de står över vanliga svennar, eller?
Det är svårt att tänka sig en Stockholmsglasögonorm med flera snoriga ungar och en bananfläckig Emmaljunga med ståbräda. It will never happen.
Jag tycker så synd om er som inte kan slappna av trots att ni har passerat 40 bast.
Ni vet inte vad ni går miste om.
