2008-01-12
Jag tror på det där stenhårt. Det finns inget så friskgörande som att leva med många barn. Man är ständigt aktiv när man lever med barn. Alla mår bra av ett aktivt liv. Man hinner inte grotta ner sig i detaljer som man gör om man har för mycket tid. Man hinner inte tramsa, man hinner inte älta skitsaker, man hinner inte vara nervös.
Det är så loseraktigt att vara nervös!
Förut höll jag på att skita på mig av att bara läsa lite högt ur mina böcker på en scen. Haja hur för mycket tid jag hade! Jag var nervös om jag skulle på nåt viktigt möte. Jag var nervös om jag skulle träffa nya människor. Jag var nervös om jag skulle bjuda hem folk på middag. Jag var nervös för allt. Jag var en loser. Nu ska de mycket till för att jag ska bli nevös. Men tre barn handlar allt om att hålla pli på vardagen så att inte det stora kaoset bryter ut. Det finns ingen tid att FUNDERA över saker och ting. Det är bara att hugga i och se framåt och agera och köra på.
Alla som mår dåligt har för mycket tid.
Det är helt klart friskgörande att ha ont om tid.
Det var länge sen jag hade så mycket att göra som nu och det var länge sen jag mådde så bra. Jag kör i 180 från klockan 07 till 21. Och sen lägger jag mig och somnar in till min vanliga Torsten Jansson-fantasi (se min förra krönika). Sen sover jag som en stock, jag ligger INTE och nojar över framtid, jobb, skitsaker under natten. Jag har inga sömnproblem öht. Jag bara knoppar in, i bästa Göran Persson-klass.
Att vara stressad är jordens lyckopiller. Att vara sysselsatt är utan tvivel bättre än Prosac.
Det är bara att se till att hålla sig på topp när man har många barn. Man kan inte gnälla.
Man kan aldrig ligga ner ens när man är sjuk, det gör att man blir friskare.
Man måste stå upp i ur och skur, för det finns inga alternativ när man har små barn.
Alla infektioner blir minst tre dagar kortare på grund av att man står upp. Och går ut! Frisk luft och dagsljus knäcker alla typer av infektioner och deppighet.
Innan jag fick barn låg jag i sängen i flera dagar per infektion. Jag var sjuk så där som män är! (haha) Efter barnen är det få saker som får mig att hamna i sängläge och det är förvånansvärt mycket man klarar trots feber. Dessutom är sängläge döden för feber, då ligger febern i blodet och gottar sig.
Mitt bästa tips är att inte låtsas om att man har feber, att ta fajten mot viruset genom att ignorera den.
Att helt enkelt förklara krig mot febern genom att inte låtsas om den. Då brukar den ge sig av. Sitt upp och sov så att snoret inte blir bakteriell infektion. Stå upp och gå på dagarna. Gå ut.
Där har ni doktor Lindas tips.
Samma sak gäller gravida, fråga en flerbarnsmamma om vilken graviditet som var bäst. Jag kan sätta en peng på att den sista var bäst, eftersom man då måste leva aktivt och röra sig och vara ute med barnen.
Barn är rena huskuren. Prova själv så får ni se.
Förklara krig mot febern
Jag fick höra en helt underbar anekdot av en släkting. En kvinna i 40-talets Dalarna som hade lite ”svaga nerver” så hennes man tog henne till doktorn som gav rådet att hon skulle skaffa barn. Och så gjorde hon, många barn, och tänka sig, hon blev frisk!Jag tror på det där stenhårt. Det finns inget så friskgörande som att leva med många barn. Man är ständigt aktiv när man lever med barn. Alla mår bra av ett aktivt liv. Man hinner inte grotta ner sig i detaljer som man gör om man har för mycket tid. Man hinner inte tramsa, man hinner inte älta skitsaker, man hinner inte vara nervös.
Det är så loseraktigt att vara nervös!
Förut höll jag på att skita på mig av att bara läsa lite högt ur mina böcker på en scen. Haja hur för mycket tid jag hade! Jag var nervös om jag skulle på nåt viktigt möte. Jag var nervös om jag skulle träffa nya människor. Jag var nervös om jag skulle bjuda hem folk på middag. Jag var nervös för allt. Jag var en loser. Nu ska de mycket till för att jag ska bli nevös. Men tre barn handlar allt om att hålla pli på vardagen så att inte det stora kaoset bryter ut. Det finns ingen tid att FUNDERA över saker och ting. Det är bara att hugga i och se framåt och agera och köra på.
Alla som mår dåligt har för mycket tid.
Det är helt klart friskgörande att ha ont om tid.
Det var länge sen jag hade så mycket att göra som nu och det var länge sen jag mådde så bra. Jag kör i 180 från klockan 07 till 21. Och sen lägger jag mig och somnar in till min vanliga Torsten Jansson-fantasi (se min förra krönika). Sen sover jag som en stock, jag ligger INTE och nojar över framtid, jobb, skitsaker under natten. Jag har inga sömnproblem öht. Jag bara knoppar in, i bästa Göran Persson-klass.
Att vara stressad är jordens lyckopiller. Att vara sysselsatt är utan tvivel bättre än Prosac.
Det är bara att se till att hålla sig på topp när man har många barn. Man kan inte gnälla.
Man kan aldrig ligga ner ens när man är sjuk, det gör att man blir friskare.
Man måste stå upp i ur och skur, för det finns inga alternativ när man har små barn.
Alla infektioner blir minst tre dagar kortare på grund av att man står upp. Och går ut! Frisk luft och dagsljus knäcker alla typer av infektioner och deppighet.
Innan jag fick barn låg jag i sängen i flera dagar per infektion. Jag var sjuk så där som män är! (haha) Efter barnen är det få saker som får mig att hamna i sängläge och det är förvånansvärt mycket man klarar trots feber. Dessutom är sängläge döden för feber, då ligger febern i blodet och gottar sig.
Mitt bästa tips är att inte låtsas om att man har feber, att ta fajten mot viruset genom att ignorera den.
Att helt enkelt förklara krig mot febern genom att inte låtsas om den. Då brukar den ge sig av. Sitt upp och sov så att snoret inte blir bakteriell infektion. Stå upp och gå på dagarna. Gå ut.
Där har ni doktor Lindas tips.
Samma sak gäller gravida, fråga en flerbarnsmamma om vilken graviditet som var bäst. Jag kan sätta en peng på att den sista var bäst, eftersom man då måste leva aktivt och röra sig och vara ute med barnen.
Barn är rena huskuren. Prova själv så får ni se.
