2005-09-23
Antal sjuka barn: Julia är hängig.
Telefonsamtal: 0 (telefonen sönder)
Antal fjärrar: 0
Poäng i Gnottespelet: 538
Barnflickestatus: Quattiz ska hämta Julia på dagis i morgon.
Baby Born: Jag får fortfarande inte ut kisset! Och Hannah har käkat upp bruksanvisningen.
Karlstatus: Inget livstecken sen 10 dagar. Antagligen är han kidnappad som Daniel och Paulina.
Bilstatus: Fick p-bot på 450 kr på Lodgatan.
TV4-status: De tjatade om en debatt om nya pubesjeansen för killar. Det skulle vara jag, Malin Ewerlöf och Jan Björklund.
Att göra: Ringa Baby Born-företaget (vilket?) och be dem skicka ny bruksanvisning. Laga ståbrädan!
Shoppinglista: Askungen/Barbie/whatever-kläder som Julia kan ha på dagis utan att jag och hon får spel.
Medan jag sitter på toa så lyckas Hannah krossa två blomkrukor, stoppa ner båda fötterna i katternas vatten, äta kattmat. Min kompis Anita fattar inte hur jag kan tycka det är så jobbigt att ha barn. ”Amen, jag tar bara med Emma in på toa, hur svårt kan det va!”
Men Hannah öppnar ju dörren och promenerar ut! Ska jag också börja ha blöja så jag kan bajsa i den och SAMTIDIGT passa Hannah?
”Amen, kan inte Karl ta barnen så att du kan köpa vinterkläder”, undrar min vän Fredrika. Nej, han kan inte det för han sitter i en håla i Ryssland! ”Jag fattar inte hur du kan vara så trött”, säger Anita. ”Mina barn sover hela natten, jag bara buffar dem till sömns.” Jag orkar inte höra nåt mer. Nu buffar jag inte mina ungar goddammit!
Alla poshmammor här på Östermalm pratar inte om nåt annat än den senaste Reima-modellen.
”Julia skynda dig nu, annars kommer det inte finnas nån rosa kvar.” ”Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaah.” Hannah gallskriker när jag med våld pressar ner henne i vagnen.
”Det spelar ingen roll om det inte finns rosa.”
”Men du kommer ju vägra sätta på dig nåt annat än rosa.” ”Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa.” Gallskrik när jag sätter på Hannah selen.
”Jag tycker rosa är pruttfärg.”
”Skärp dig nu, Julia.” Hannah kastar sig ur vagnen och blir hängande i selen.
”Jag fattar inte hur du kan tycka det är så jobbigt Sylvia.” Ständigt Anitas röst i huvudet.
En kvart senare. Alla tre är sjöblöta av svett och tårar. Vid trappan ner till Karlavägen: Hannah ska absolut stå upp i vagnen så jag måste hålla i henne medan jag drar ner vagnen efter att ha först monterat av ståbrädan. Julia vägrar gå ner. Jag måste lämna Hannah stående i vagnen och springa upp och hämta Julia och bära ner henne. När jag kommer ner så har Hannah trillat ur vagnen och hänger i selen. Ståbräda måste monteras på. Vid t-banan: Ståbräda av. Hannah ska stå i vagnen. Julia ålar sig på magen ner för trappan med huvudet först.
”Jag fattar inte hur du kan tycka det är så jobbigt Sylvia!”
Inne på NK: Julia ligger raklång under en klädstång med rosa klänningar. Hon vägrar komma ut om hon inte får en askungenklänning. Hannah trillar ur vagnen och blir hängande i selen när jag betalar de sista exemplaren av rosa Reimaoveraller. Sen måste jag dra Julia i armarna över golvet under galltjut. Hannah sätter en bit kex i halsen och kräks ner i påsen med overallerna. Jag glömmer ta bort ståbrädan i rulltrappan så den hamnar snett och pajar. Hemresan är som ett töcken. Jag fick bära Julia, 15 kilo, samtidigt som jag höll i Hannah som skulle stå i vagnen. Dessutom var vi tvungna att gå via Konsum för att köpa Quattiz specialkost, hon är både glutenallergisk och vegan.
Eftersom matkassarna måste ligga under vagnen kunde inte den trasiga ståbrädan ligga där, så jag fick bära Julia plus ståbräda plus hålla i Hannah som skulle stå i vagnen. Då och då ålade sig Julia ur mitt grepp och la sig på marken. Det slutade med att jag mutade henne med ”godis till middag”, det var enda sättet att få hem henne.
”Jag fattar inte hur du kan tycka det är så jobbigt Sylvia!”
Ps. Quattiz kunde inte komma för hon har börjat på healing. Men Lollo plus kille kunde hämta Julia om de fick en tvåliters Cola och pizza. Veg-pizza för Lollo vill bli gravid och ”man får en flicka om man är vegetarian”.
När jag kom hem med Hannah så stod det tre par gympadojor i storlek 46 i hallen och stank tåbira. Lollo och pojkvän plus hans polare satt och SMS:ade. Fredrika säger att hon aldrig skulle klara sig utan sina barnflickor. För mig blir det bara ännu mer jobb. Jag är inte bara småbarnsmamma utan också tonårsmorsa.
När de gick så fick jag städa hela köket efter dem. Sen trillade Hannah ur spjälsängen. Julia satt urglad och hostade (javisst, det är dags igen!) och spelade Gnottespelet. Gnotte en Gnotte två Gnotte sitta Gnotte stå…
”Jag fattar inte hur du kan tycka det är så jobbigt Sylvia!”
Antal sovtimmar: 4Antal sjuka barn: Julia är hängig.
Telefonsamtal: 0 (telefonen sönder)
Antal fjärrar: 0
Poäng i Gnottespelet: 538
Barnflickestatus: Quattiz ska hämta Julia på dagis i morgon.
Baby Born: Jag får fortfarande inte ut kisset! Och Hannah har käkat upp bruksanvisningen.
Karlstatus: Inget livstecken sen 10 dagar. Antagligen är han kidnappad som Daniel och Paulina.
Bilstatus: Fick p-bot på 450 kr på Lodgatan.
TV4-status: De tjatade om en debatt om nya pubesjeansen för killar. Det skulle vara jag, Malin Ewerlöf och Jan Björklund.
Att göra: Ringa Baby Born-företaget (vilket?) och be dem skicka ny bruksanvisning. Laga ståbrädan!
Shoppinglista: Askungen/Barbie/whatever-kläder som Julia kan ha på dagis utan att jag och hon får spel.
Medan jag sitter på toa så lyckas Hannah krossa två blomkrukor, stoppa ner båda fötterna i katternas vatten, äta kattmat. Min kompis Anita fattar inte hur jag kan tycka det är så jobbigt att ha barn. ”Amen, jag tar bara med Emma in på toa, hur svårt kan det va!”
Men Hannah öppnar ju dörren och promenerar ut! Ska jag också börja ha blöja så jag kan bajsa i den och SAMTIDIGT passa Hannah?
”Amen, kan inte Karl ta barnen så att du kan köpa vinterkläder”, undrar min vän Fredrika. Nej, han kan inte det för han sitter i en håla i Ryssland! ”Jag fattar inte hur du kan vara så trött”, säger Anita. ”Mina barn sover hela natten, jag bara buffar dem till sömns.” Jag orkar inte höra nåt mer. Nu buffar jag inte mina ungar goddammit!
Alla poshmammor här på Östermalm pratar inte om nåt annat än den senaste Reima-modellen.
”Julia skynda dig nu, annars kommer det inte finnas nån rosa kvar.” ”Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaah.” Hannah gallskriker när jag med våld pressar ner henne i vagnen.
”Det spelar ingen roll om det inte finns rosa.”
”Men du kommer ju vägra sätta på dig nåt annat än rosa.” ”Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa.” Gallskrik när jag sätter på Hannah selen.
”Jag tycker rosa är pruttfärg.”
”Skärp dig nu, Julia.” Hannah kastar sig ur vagnen och blir hängande i selen.
”Jag fattar inte hur du kan tycka det är så jobbigt Sylvia.” Ständigt Anitas röst i huvudet.
En kvart senare. Alla tre är sjöblöta av svett och tårar. Vid trappan ner till Karlavägen: Hannah ska absolut stå upp i vagnen så jag måste hålla i henne medan jag drar ner vagnen efter att ha först monterat av ståbrädan. Julia vägrar gå ner. Jag måste lämna Hannah stående i vagnen och springa upp och hämta Julia och bära ner henne. När jag kommer ner så har Hannah trillat ur vagnen och hänger i selen. Ståbräda måste monteras på. Vid t-banan: Ståbräda av. Hannah ska stå i vagnen. Julia ålar sig på magen ner för trappan med huvudet först.
”Jag fattar inte hur du kan tycka det är så jobbigt Sylvia!”
Inne på NK: Julia ligger raklång under en klädstång med rosa klänningar. Hon vägrar komma ut om hon inte får en askungenklänning. Hannah trillar ur vagnen och blir hängande i selen när jag betalar de sista exemplaren av rosa Reimaoveraller. Sen måste jag dra Julia i armarna över golvet under galltjut. Hannah sätter en bit kex i halsen och kräks ner i påsen med overallerna. Jag glömmer ta bort ståbrädan i rulltrappan så den hamnar snett och pajar. Hemresan är som ett töcken. Jag fick bära Julia, 15 kilo, samtidigt som jag höll i Hannah som skulle stå i vagnen. Dessutom var vi tvungna att gå via Konsum för att köpa Quattiz specialkost, hon är både glutenallergisk och vegan.
Eftersom matkassarna måste ligga under vagnen kunde inte den trasiga ståbrädan ligga där, så jag fick bära Julia plus ståbräda plus hålla i Hannah som skulle stå i vagnen. Då och då ålade sig Julia ur mitt grepp och la sig på marken. Det slutade med att jag mutade henne med ”godis till middag”, det var enda sättet att få hem henne.
”Jag fattar inte hur du kan tycka det är så jobbigt Sylvia!”
Ps. Quattiz kunde inte komma för hon har börjat på healing. Men Lollo plus kille kunde hämta Julia om de fick en tvåliters Cola och pizza. Veg-pizza för Lollo vill bli gravid och ”man får en flicka om man är vegetarian”.
När jag kom hem med Hannah så stod det tre par gympadojor i storlek 46 i hallen och stank tåbira. Lollo och pojkvän plus hans polare satt och SMS:ade. Fredrika säger att hon aldrig skulle klara sig utan sina barnflickor. För mig blir det bara ännu mer jobb. Jag är inte bara småbarnsmamma utan också tonårsmorsa.
När de gick så fick jag städa hela köket efter dem. Sen trillade Hannah ur spjälsängen. Julia satt urglad och hostade (javisst, det är dags igen!) och spelade Gnottespelet. Gnotte en Gnotte två Gnotte sitta Gnotte stå…
Foto: Ulrica Zwenge
