2007-05-12
inser vilka felaktiga val och prioriteringar de gjorde som yngre. Ja, såna män som säger att de ångrar att de inte satsade mer på familjen och barnen när de var små.
En fin sån man är Lars Einar Engström som kommit ut som sexist.
Hans nya bok heter Sexistens karriärhandbok för unga kvinnor. Engström verkar ha
skaffat sig en ny livsuppgift, att peppa unga kvinnor.
Och jag smälter.
Råden är alldeles utmärkta. De allra bästa är: var aktiv, mingla på arbetsplatsen, var påläst (det finns inget pajigare än folk som är helt oinsatta
i den bransch där de söker jobb, hur tänker ni då?), ”lova lagom och leverera dubbelt”, ”det är roligt att arbeta, gör dina arbetsuppgifter med glädje”, ”utstråla självförtroende och energi”, kom i tid, skvallra inte och ljug inte.
Fast rådet att man ska se till att synas håller jag inte riktigt med om.
Lars Einar Engström skriver: ”Du kanske kan komma med i några tidningar, skriva en insändare i något ämne.”
Han återkommer flera gånger till detta att man ska skriva insändare. Men alltså, insändare!? Är inte det lite rättshaveristvarning på just insändare?
Engström rekommenderar också att man ska ha en blogg.
Fast här måste jag komma med ett viktigt råd. Ska du ha en blogg för att du tror att det ökar dina karriärchanser så måste den vara en strikt specialiserad ämnesblogg om just dina fackkunskaper.
Bloggar du om fyllor och party och hångel och ångest så kommer du INTE avancera på jobbet, var så säker.
Tänk på att arbetsgivaren googlar dig. Jag skulle INTE anställa nån som hade en skum blogg. Eller nån som la ut underliga bilder på sig själv på nätet.
Jag måste säga att mitt råd till unga människor är att se till att värna om integriteten så mycket det bara går.
Det finns inget proffsigare nu i dessa alla-har-en-blogg-där-de-berättar-allt-tider” än att vara superduktig på sitt jobb och sen utanför jobbet är man en stängd bok. Otroligt professionellt.
En annan viktig sak är att man inte får låta sig nedslås bara för att man inte får beröm när man tycker att man har gjort nåt bra och lagt ner en massa tid och arbete.
Det är bara att vänja sig vid att hör du inget så betyder det att de är nöjda med dig.
Däremot kan du strössla beröm över andra och what goes around comes around.
Min drömanställda är en pålitlig medarbetare som tar egna initiativ och som aldrig missar en deadline. Och som kommer i tid. Dessutom måste du stava folks namn rätt! Det är oerhört nonchalant att stava fel. Följ dessa ovanstående råd så kommer du långt.
Lars Einar Engström, får man beställa nästa bok av dig? Det behövs en bok av en före detta sexist, där han berättar om fördelarna med att vara nära sina barn.
Finansmannen och miljardären Mats Gabrielsson säger till Aftonbladet:
”Jag gillar inte barn, tycker inte att det är kul. Det är först när de är fem år gamla som man har något slags behållning.” Hu så otäckt! Är detta en vanlig åsikt bland män?
Lars Einar, gör nåt! Jag vill ha en bok med titeln Sexistens råd till blivande pappor - krama barnen medan du kan.
Snälla sexisten, gör nåt - skriv en bok till
Jag älskar när män blir ”omvända” ochinser vilka felaktiga val och prioriteringar de gjorde som yngre. Ja, såna män som säger att de ångrar att de inte satsade mer på familjen och barnen när de var små.
En fin sån man är Lars Einar Engström som kommit ut som sexist.
Hans nya bok heter Sexistens karriärhandbok för unga kvinnor. Engström verkar ha
skaffat sig en ny livsuppgift, att peppa unga kvinnor.
Och jag smälter.
Råden är alldeles utmärkta. De allra bästa är: var aktiv, mingla på arbetsplatsen, var påläst (det finns inget pajigare än folk som är helt oinsatta
i den bransch där de söker jobb, hur tänker ni då?), ”lova lagom och leverera dubbelt”, ”det är roligt att arbeta, gör dina arbetsuppgifter med glädje”, ”utstråla självförtroende och energi”, kom i tid, skvallra inte och ljug inte.
Fast rådet att man ska se till att synas håller jag inte riktigt med om.
Lars Einar Engström skriver: ”Du kanske kan komma med i några tidningar, skriva en insändare i något ämne.”
Han återkommer flera gånger till detta att man ska skriva insändare. Men alltså, insändare!? Är inte det lite rättshaveristvarning på just insändare?
Engström rekommenderar också att man ska ha en blogg.
Fast här måste jag komma med ett viktigt råd. Ska du ha en blogg för att du tror att det ökar dina karriärchanser så måste den vara en strikt specialiserad ämnesblogg om just dina fackkunskaper.
Bloggar du om fyllor och party och hångel och ångest så kommer du INTE avancera på jobbet, var så säker.
Tänk på att arbetsgivaren googlar dig. Jag skulle INTE anställa nån som hade en skum blogg. Eller nån som la ut underliga bilder på sig själv på nätet.
Jag måste säga att mitt råd till unga människor är att se till att värna om integriteten så mycket det bara går.
Det finns inget proffsigare nu i dessa alla-har-en-blogg-där-de-berättar-allt-tider” än att vara superduktig på sitt jobb och sen utanför jobbet är man en stängd bok. Otroligt professionellt.
En annan viktig sak är att man inte får låta sig nedslås bara för att man inte får beröm när man tycker att man har gjort nåt bra och lagt ner en massa tid och arbete.
Det är bara att vänja sig vid att hör du inget så betyder det att de är nöjda med dig.
Däremot kan du strössla beröm över andra och what goes around comes around.
Min drömanställda är en pålitlig medarbetare som tar egna initiativ och som aldrig missar en deadline. Och som kommer i tid. Dessutom måste du stava folks namn rätt! Det är oerhört nonchalant att stava fel. Följ dessa ovanstående råd så kommer du långt.
Lars Einar Engström, får man beställa nästa bok av dig? Det behövs en bok av en före detta sexist, där han berättar om fördelarna med att vara nära sina barn.
Finansmannen och miljardären Mats Gabrielsson säger till Aftonbladet:
”Jag gillar inte barn, tycker inte att det är kul. Det är först när de är fem år gamla som man har något slags behållning.” Hu så otäckt! Är detta en vanlig åsikt bland män?
Lars Einar, gör nåt! Jag vill ha en bok med titeln Sexistens råd till blivande pappor - krama barnen medan du kan.
