2007-03-10
Du måste skriva nåt elakt om Ronnie Sandahl, Linda! Han är såååå hemsk! Kom igen nu, dissa dissa dissa!
Allt är tydligen fel på Ronnie Sandahl. ”Han har onda ögon.” ”Han är sossig.” ”Han vill bara ligga.” ”Han försöker bara smöra in sig hos äldre kvinnor.” ”Har du hört vad hans så kallade bok ska heta? ’Vi som aldrig sa hora’. Det är sååååå kasst.”
Ja precis allt är tydligen fel på Ronnie Sandahl.
Men själv står han där mitt i stormens öga och är purung och jättesöt.
Till skillnad från er som är så avundsjuka på Ronnie att ni håller på att kissa i brallan (manlig catfight finns visst! Ååååh vad ni är avundsjuka!) så har jag läst Ronnies bok ”Vi som aldrig sa hora”.
Han inleder med att dedikera boken till sin ”älskade, saknade mormor”.
Haha, så ni som hatar honom kan bli högröda av ilska redan där. Jag vet hur ni tänker. Han tar upp sin mormor för att verka som värsta härliga mjukismannen.
Själv tycker jag att boken är skitfin. En orgie i hur olyckliga pubbe-killar kan vara. Böcker med ditskrivna citat av Håkan Hellström lånas ut till tjejer som de ”älskar” (ja de är inte kära i tjejerna utan ÄLSKAR dem). Tänder som krockar under dåliga kyssar.
Och en massa Per Hagmanska rip offer:
”Han fångade hennes hår som ett knippe rosor mellan skulderbladen.”
”Sommaren fick bära hennes namn. Sommaren som försvann.”
”Frömolnen smälte mot marken. Sommarsnö.”
”Sov, älskling sov.”
”Kebab i blodiga händer.”
Jag utgår från att Per Hagman hatar Ronnie Sandahl intensivt.
Alla tjejerna är så ”enastående” vackra i sina linnen och trosor. Helst bär de boxershorts utan resår.
Och så kommer vi till bokens själva omkväde.
Ok håll i er:
”Vi som höll deras hår när de kräktes.
Vi som aldrig sa hora.”
Nu kan ni ta fram en påse och börja kräkas. Själv njuter jag.
Själv hatar jag inte Ronnie Sandahl. Jag tycker att han är begåvad och har en helt egen röst. Och så är det underbart att han tagit sig fram på egen maskin. Han lämnade Falköping efter gymnasiet och flyttade till Stockholm och fick jobb på Aftonbladet. Utan kontakter. Sånt gillar jag.
Han är så ung! När han var nybliven teen så fick jag mitt första barn.
Hur kan man hata nån som är så ung? Hur är man funtad om man helt reflexmässigt börjar hata (pga ren och skär avundsjuka) någon som är så ung och helt uppenbart begåvad? De unga och begåvade, de man direkt ser har nåt större, ska man ju stötta.
Det är i alla fall min bestämda uppfattning.
Här kommer det en ung kille från Falköping och hamnar direkt i klorna på stora kvällstidningen, då borde väl ens första reaktion bli: stå bakom honom så han känner stöd.
Det som är mest fascinerande med hans bok är att han skriver om hur han kunde tjejens schema utantill. Finns det såna killar!?
Jag trodde det bara var tjejerna som trånade så och la en massa tid på sinnessjuka saker som att lära sig de söta killarnas schema utantill. Det är så underbart att få läsa om en ung kille som trånar på detta sätt.
Självaste Jan Arnald skriver i DN att: ”’Vi som aldrig’ sa hora är helt enkelt en riktigt stark debut.”
Nu blir ni väl ännu mer gröna av avund.
Tidigare kommentarer/betyg
Åååå, vad ni är avundsjuka
Folk ringer och mailar: HATAHATAHATA Ronnie Sandahl! säger de i kör.Du måste skriva nåt elakt om Ronnie Sandahl, Linda! Han är såååå hemsk! Kom igen nu, dissa dissa dissa!
Allt är tydligen fel på Ronnie Sandahl. ”Han har onda ögon.” ”Han är sossig.” ”Han vill bara ligga.” ”Han försöker bara smöra in sig hos äldre kvinnor.” ”Har du hört vad hans så kallade bok ska heta? ’Vi som aldrig sa hora’. Det är sååååå kasst.”
Ja precis allt är tydligen fel på Ronnie Sandahl.
Men själv står han där mitt i stormens öga och är purung och jättesöt.
Till skillnad från er som är så avundsjuka på Ronnie att ni håller på att kissa i brallan (manlig catfight finns visst! Ååååh vad ni är avundsjuka!) så har jag läst Ronnies bok ”Vi som aldrig sa hora”.
Han inleder med att dedikera boken till sin ”älskade, saknade mormor”.
Haha, så ni som hatar honom kan bli högröda av ilska redan där. Jag vet hur ni tänker. Han tar upp sin mormor för att verka som värsta härliga mjukismannen.
Själv tycker jag att boken är skitfin. En orgie i hur olyckliga pubbe-killar kan vara. Böcker med ditskrivna citat av Håkan Hellström lånas ut till tjejer som de ”älskar” (ja de är inte kära i tjejerna utan ÄLSKAR dem). Tänder som krockar under dåliga kyssar.
Och en massa Per Hagmanska rip offer:
”Han fångade hennes hår som ett knippe rosor mellan skulderbladen.”
”Sommaren fick bära hennes namn. Sommaren som försvann.”
”Frömolnen smälte mot marken. Sommarsnö.”
”Sov, älskling sov.”
”Kebab i blodiga händer.”
Jag utgår från att Per Hagman hatar Ronnie Sandahl intensivt.
Alla tjejerna är så ”enastående” vackra i sina linnen och trosor. Helst bär de boxershorts utan resår.
Och så kommer vi till bokens själva omkväde.
Ok håll i er:
”Vi som höll deras hår när de kräktes.
Vi som aldrig sa hora.”
Nu kan ni ta fram en påse och börja kräkas. Själv njuter jag.
Själv hatar jag inte Ronnie Sandahl. Jag tycker att han är begåvad och har en helt egen röst. Och så är det underbart att han tagit sig fram på egen maskin. Han lämnade Falköping efter gymnasiet och flyttade till Stockholm och fick jobb på Aftonbladet. Utan kontakter. Sånt gillar jag.
Han är så ung! När han var nybliven teen så fick jag mitt första barn.
Hur kan man hata nån som är så ung? Hur är man funtad om man helt reflexmässigt börjar hata (pga ren och skär avundsjuka) någon som är så ung och helt uppenbart begåvad? De unga och begåvade, de man direkt ser har nåt större, ska man ju stötta.
Det är i alla fall min bestämda uppfattning.
Här kommer det en ung kille från Falköping och hamnar direkt i klorna på stora kvällstidningen, då borde väl ens första reaktion bli: stå bakom honom så han känner stöd.
Det som är mest fascinerande med hans bok är att han skriver om hur han kunde tjejens schema utantill. Finns det såna killar!?
Jag trodde det bara var tjejerna som trånade så och la en massa tid på sinnessjuka saker som att lära sig de söta killarnas schema utantill. Det är så underbart att få läsa om en ung kille som trånar på detta sätt.
Självaste Jan Arnald skriver i DN att: ”’Vi som aldrig’ sa hora är helt enkelt en riktigt stark debut.”
Nu blir ni väl ännu mer gröna av avund.
Tidigare kommentarer/betyg
- 2007-03-16 08:16 Pontus Lindberg
-
Sandahl verkar vara en bra kille, även om jag tycker det låter som han försöker plocka martyrpoäng med boken. Det ger sig väl när jag läser den. Däremot tycker jag det är ovärdigt utav killar att springar till LNS och be henne dissa. Fjortisfasoner! Vi kan bättre!
