Jag blir komme när jag läser tidningen Mama. Verkligen en sån där tråk-kommunist.
Jag ser en härlig och snuskigt rik och perfekt Charlotte Perrelli skuttande på den kritvita stranden på Maldiverna med sin perfekta familj och tänker genast: Varför bjuder Mama en rik, känd mamma som redan har allt på lyxresa till Maldiverna? Varför skickar de inte en fattig, okänd, ensamstående mamma på lyxresa och passar på att ge henne en massa gratis lyxbehandlingar och designkläder? Det vore ju mer värt för den mamman än för Charlotte som redan har allt. Varför kan de inte glädja nån hårt slitande mamma och hennes barn som aldrig varit utomlands?

Ni ser, en fullblodskomme, det är vad Mama gör mig till. En riktigt trist magsur människa som är grön av avund. Ibland kastar jag ifrån mig tidningen av ren ilska och känner för att skrika "död åt alla rika" och "borgarsvin". Ge mig ett reclaim-tåg och jag går med!
Men trots att jag spyr på varenda intervju med alla "glammiga" supermamas så MÅSTE jag läsa varenda ord, jag MÅSTE ha mer, Mama är djupt beroendeframkallande.
Jag läser den med skräckblandad förtjusning. Jag fullständigt slukar den och sitter och rå-frossar på ett mycket osunt sätt.
Jag mår dåligt i hela kroppen om jag inte får lusläsa varje nytt nummer exakt på dagen när den dimper ner i brevlådan.

Sedan sitter jag och suckar och stönar och läser högt de allra värsta Malin Berghagen- och Kristin Kaspersen-citaten för dem som orkar lyssna.
Det är samma sak med Mamas systertidning Family living. Jag hatar den men kan ändå inte låta bli att läsa precis allt.
Jag spyr av avundsjuka på det lyckade folkets så kallade bostadskarriärer, den ena är bättre än den andra. Själv fick jag en usel totalt utebliven sådan, jag fick en helt inverterad bostadskarriär. Min hyresrättskarriär förstörde hela mitt ekonomiska liv. Ungdomar hör upp, köp ert boende, annars får ni ingen bostadskarriär som det vackra folket i Family living!

Jag ylar av avund när jag ser hur fint det vackra folket har det hemma och hur härliga deras dagar är och hur de äter färska bär till frukost.
Alla yogar och åker på sol- OCH skidsemester för minst 30 000 kronor vardera. Dessutom har de råd att bygga nya kök för minst 150 000.
Själv hittade jag en intorkad spya under sängen när jag städade häromdagen. Alla babygrejer har gammal mjölkspya från mellanungen kvar på sig, jag orkade aldrig torka bort skiten. Det är mer min vardag.

Har verkligen det vackra folket så där snyggt hemma? Har de så där mycket pengar? Så att de kan köpa designmöbler och designkläder? Sover deras barn hela nätterna så de orkar sätta på sig snygga saker och sminka sig?
Om inte, hur orkar de leva i denna lögn?
Jag är livrädd för alla som jobbar på Mama och Family living. De är som tuffa gänget i gymnasiet och man känner sig som fulaste bruden i stan när man ser dem. Man blir pionröd och vågar inte öppna munnen och man har fel kläder och fel vagn och fel baby-prylar för att man inte handlar på Simple world.
Det coola Mama-gänget är genier som lyckas skapa detta sug och beroende. Trots att man hatar dem.
Nästa nummer av Mama kommer 26 september. Hur ska jag stå ut så länge?