Snygga politiker har större framgång i val än fulisar. Och snygga ungar får högre betyg än fula. En bild på Madonnas vackra dotter Lourdes fick illustrera denna "nyhet". Ja det är sinnesjukt att snygga barn får högre betyg. Lika sinnessjukt är det att blyga automatiskt får lägre betyg.
Så är du inte vacker och dessutom blyg får du det inte lätt. För lärare klarar visst inte att ge blyga barn rättvisa betyg, de som inte vågar säga nåt på muntliga redovisningar får sämre betyg. Trots att de är blyga sen födseln så straffas de.

Varför ska det vara så svårt för lärare att veta hur de ska bemöta de blyga eleverna? Varför är de så himla opedagogiska? Tror de att de gör de blyga mindre blyga genom att ständigt försöka få dem att säga saker högt i klassen?
Jag blev ständigt attackerad på detta sätt, mina lärare gjorde liksom "nedslag" mot oss blyga genom att plötsligt säga ens namn: "Linda! Låt oss se vad Linda tycker om det här." Det leder enbart till att man rycker till, får panik och blir pionröd och piper tyst: "Eeh, jag vet inte."
Och så får man kassa betyg trots att man ofta skrev högsta poäng på proven.
Vad tror lärarna, att man genom chockterapi blir av med sin extrema blyghet över en dag?
Det tar ju ett helt liv att lära sig att våga prata inför folk. Vissa blir aldrig av med blygheten.
Att vara blyg är ett personlighetsdrag som jag tror är medfött.
Det lärare istället ska göra är att dela in klasserna i mindre grupper så att de blyga vågar öppna munnen.
Snälla, se de blyga, hör dem, förvåna dem genom att göra deras skolgång till nåt de trodde var omöjligt på grund av deras blyghet. Gör så att de växer, inte krymper. Genera dem inte genom att ständigt vara på dem och försöka tvinga dem att prata inför klassen.

När man har skolbarn så tvingas man genomlida sin egen skoltid varje dag när man går över skolgården och gå in i klassrummet för att hämta och lämna sina barn.
Och det är så smärtsamt att se alla de där barnen som ingen ser, de som har uselt självförtroende, de som inte har nån självklar bästis att hänga med varje dag.
De som sitter ensamma och ritar.
Snälla var med och förändra en massa barns liv genom att göra nåt så lätt som att se alla de där osynliga barnen i skolorna.
Det sätter djupa spår att inte synas i tolv år. Att inte ha nån självklart kompis. Att aldrig våga säga vad man tycker. Att aldrig våga öppna munnen.
Att spendera hela sin skoltid med att försöka gömma sig så man inte hamnar i nån situation man känner att man inte mäktar med är förgörande för ens självkänsla.

Alla föräldrar kan faktiskt göra stordåd och det är så lätt. Börja med att hälsa på de blyga barnen och strunta i om de inte hälsar tillbaka. Det räcker att bara visa att vi SER dem.
För visst ser vi dem! Varje dag ser man ju dem som försöker smälta in i väggen.
Säg "vilken fin teckning" när du går förbi, eller "vilken fin tröja", beröm de blyga, säg positiva saker. Ge små komplimanger i förbifarten. Så lite för dig men enormt viktigt för barnen som äntligen får känna att de inte är osynliga.
Börja redan på måndag när du lämnar dina barn i skolan.