Ikea är sjukt trendiga som nu fångar upp den gigantiska och extremt köpstarka 40+-kvinnor-målgruppen. Ni vet, alla dessa kvinnor som är helt fixerade vid förvaaaaaring och att njuuuta av ett glas vin och som klär sig i dyra designerjeans trots att de har alldeles för feta rövar och som dyrkar Kristin Kaspersen. Ikea borde haft Kristin sittande på omslaget i stor myströja med en härlig kopp tantra-te.
Eller helt enkelt anställa Kristin som nåt slags njuta-coach. "Njut med Kristin och Ikea."
"På hösten är det ett slags nystart och då vill jag tända ljus och fixa bättre förvaring hemma, varför inte skaffa en helt egen walk in closet?" säger Kristin och kryper upp barfota i soffan och kupar händerna runt en rykande kopp te.
Hemmafrun är hur stor som helst och för en gångs skull ligger Ikea på sekunden rätt i tiden.
Det är bara att damma av husmorskalendrarna nu. En traditionell köksalmanack är höstens bästa litteratur! Jag lovar er. Köp en och njut, de är fantastiska och helt otroligt användbara.
Om Kristin Kaspersen skrev en egen köksalmanack skulle den sälja som smör och börjar hon designa egna tekoppar blir hon ekonomiskt oberoende.
En annan som ligger helt rätt i tiden är Elise Claeson som nu kommer ut med hemmafruboken "mamma@home.se - det moderlösa samhället" som handlar om hur hon trotsade samhället och följde sitt hjärta och blev hemmafru.

Jag är liksom så nära att ge upp och bara bli Mamma. Jag tvingar mig själv att läsa fem dagstidningar och kollar Internetnyheter hela tiden, lyssnar på Ekot flera gånger per dag och ser tevenyheterna. Jaha, det är krig ute i världen, engagera dig Linda, stäng inte av. Snart är det val, läs på, lyssna på vad de säger, skärp dig.
Det är lustigt hur moder natur har tänkt sig det hela för det skulle sluta verkligt illa om alla kvinnor bara gav upp och blev Mammor. Många små barn skulle svälta då.
Jag vill bara vara hemmafru och ta hand om barnen. Jag har enbart barnens väl och ve i min hjärna. Jag vill bara känna barnhud och barnsnarkningar och känna barnandedräkter mot min kind. Jag vill bara köra omkring barn till deras aktiviteter, vill bara laga en massa mat. Jag vill bara läsa barnböcker. Jag vill boa in mig. Jag vill ha vårdnadsbidrag.

Efter att ha läst Elise Claesons bok undrar jag: vill männen verkligen ha ett hemmafrusamhälle? Det blir ju en jäkla ekonomisk press på dem då. Jävlar vad skönt att bara få luta sig tillbaka och inte lyfta en fena för att dra in cashen. Bara gosa med barn, laga mat, ha oändliga samtal om universum och allt i hela världen med barnen medan männen får slita häcken av sig.
Det vore väl nåt alla Sveriges män? Är ni redo? Är ni redo för en kniven på strupen-tillvaro?
Dessutom undrar jag: Vad ska alla kvinnor som blir kära i män med låglönejobb göra? Vad ska alla singelmammor göra? För att pappor sjappar är inget påhitt. Vad ska alla kvinnor som skiljer sig eller bli änkor eller vars män blir sjuka/arbetslösa göra? Skylla sig själva?
Nej, cashen rules. Pengar gör en helt untouchable. Så jag kommer aldrig bli hemmafru även om jag skulle älska det.
Utan pengar kan jag heller inte låta inreda mina TVÅ walk in closets som finns i mitt fina radhus. Ikea here I come.