Nej, man säger inte "det är ett delikat problem ni står inför" till några som håller på att förlora sitt barn i magen.
Jag tycker att Marcus Birro är otroligt modig som går ut och berättar sin historia om hur han och flickvännen förlorade sonen som föddes för tidigt.
Även om Birros text handlar om hans privata sorg så läste jag den mest om ett politiskt inlägg om vår usla vård. Birro och hans tjej blev undermåligt behandlade och ingen tog tjejens oro på allvar.

Självklart handlade debatten efter texten enbart om huruvida det var rätt av DN att ta in en så privat text och läkarna och vården slapp all form av kritik och kan fortsätta jobba vidare som känslokalla robotar.
Varför får inte läkare lära sig att vara pedagogiska och lite mänskliga?
Jag har råkat ut för lika iskalla läkare som Birro. När jag vaknade upp ur narkosen efter ett utomkvedshavandeskap där de tog bort en äggledare och ett foster vars hjärta pickade, så var det första läkaren sa till mig med överlägsen röst: "Höhö, ska du upp till tidningen och skriva nu eller?"
Hur kunde han tycka att det var en lämplig förstakommentar till en patient som nyss förlorat ett foster och låg och grät och spydde?

Den andra läkaren som kom (också en man) hade en lång utläggning om hur jävla nöjd han var som hade hittat fostret på sitt ultraljud. "Det var ju som jag sa, det fanns på den högra sidan."
Jag fick snyta mig i lakanet för det var ingen som gav mig en näsduk, gå upp själv kunde jag inte på grund av såren i magen.

Dagens rätt

    • Postorder! Så smart och bekvämt. Från och med nu är jag en postordermänniska.
    Dagens FEL

    • Nej, nu är Ranelid på G igen. "Jag hade väckt upp en sovande kissbjörn i Ranelid" är årets citat.